OBS! och VARNING! - för alla bilder är inte söta
även om Melva givetvis är lika söt som vanligt!

Två timmar efter att jag lämnat henne, så hämtade jag henne och fick med mig smärtstillande.



Är du här om typ fjorton dagar, Lovisa? Så att du kan hjälpa oss med de här nio fulingarna:


Min stackars stackars pupp! Men om några dagar hoppas jag det känns som att aldrig något hänt. Både för pupp och för mig...

Fika bland blommorna


Det börjar äntligen slå ut!





När vi njutit i solen och av kaffe... tog vi påtåren när Erika kom tillbaka efter att ha missat bussen.
Ja, men så kan man ju också göra! ;) Sedan, eftersom det dröjde länge till nästa buss, fick jag
hjälp både att bära bort och städa rent... Tänk vilken fantastiskt god start på min dag!
Sömnlös på grund av katt

Men det är mest den där fladdrande saken som stör. Melva är ju söt både när hon sover och när hon intresserat jagar flygfän. Men när man släckt lampan och lagt sig och kommit till ro, just precis då vill man inte att jaktsäsong på huvudkudde ska börja...





Nu verkar jakten vara över för denna gång och förhoppningsvis slocknar vi båda två på under en minut. Åtminstone jag är så trött. Hoppas du fick sova gott hela natten :) God morgon!
Hundlek - filmen
Påsklovets andra promenad i Töllstorp. Cello mindes den förra och därför var det en ständig dragkamp mot vattnet... och plötsligt lyckades han att smita! Tänk om han kunde lära sig att var får han bada och nöja sig med det (och inte dra (och bada!) precis hela tiden!)
Lilly och Cello
Man kan nog säga att de två minsta fann varann

Fast kopplad fick hon honom aldrig, trots stånk och stön och djupa suckar.




Hundlek
Det hörs och låter och märks och kan säkert skrämma halv ihjäl den hundrädde, när stora Enzo och Zeeta sätter igång att leka. Här är tystlåta stillbilder i väntan på de ruskigt rörliga...



Men Cello, han satt mest och drömde sig bort. Säkert nåt om löv.

Tre hundar, en farlig häst och ett dopp i sjön
Vi tog promenaden runt sjön, men tillhörande dopp. För så fort vatten finns där Cello finns, så tillhör det att ta sig ett dopp. Något som hände för första gången var däremot ett möte med Zeeta. Några försök till lek blev det och kanske möts vi snart igen, då inte koppel trasslar, hindrar och förstör...
Titta, kolla, se vad mysigt vi har det!
Åh, titta, hon ligger ner! Och jag smyger sakta och försiktigt för att föreviga. Gömmer mig bakom allt köksbordsstök. Men det slutar ju alltid med att Melva tror att jag i slow motion rör mig mot godis-


skåpet... Och enligt Melva så är ju all
rörelse en ständig rörelse mot det kära
godisskåpet, helt oavsett utgångspunkt,
tillvägagångssätt och rörelsemönster...

inklusive sådan i tydligt motsatt riktning.
Och, åh, så mysigt vi har det under tiden och i väntan på och under färden ♥
De första riktiga vårdagarna
Det är då man tar ut stolsdynorna från köket, för att man ännu inte hunnit ta fram alla utemöbler med tillhörnade dynor. Och så tar man det kanske lite mer krångliga, men absout härligare, alternativet att äta middagen ute med sol ögonen och vind i håret. Och citronfjärilar som utsikt!

Söndagsmiddag

Framåt kvällen planterade jag så till sist de första vårblommorna, mellan kaffesippar och med gott sällskap av Erika.


Min födelsedagsblomma - tack Erika ♥

Det nyplanterade och den
jordiga handen som gjorde jobbet

Nu blir det utefika så fort det bara gå. I dag gick det ju också (fast det krävdes en och annan filt och det var så kallt att jag gissde på nordanvind och fick ändra min kompasskatt så att pilen påpekade som min gissning var. Så får den stå till dess någon väderstreckskunnig kommer på utefika... Välkommen och tack, gärna snart).
Snart kan vi prata utan telefoner
Men här är från förra veckans skogspromenad, då Linnea var med på ett hörn trots att hon är kvar (sedan urminnes tider och evighet) i Helsingborg och jag jagade citronfjärilar medan Erika höll koll så vi inte gick i cirklar (mer än en gång).
Och så hade vi ju utefikapremiär också och jag gissade skuggfigurer och Melva kollade läget med kompasskatten.
Våfflor just innan dagen tog slut och det blev ännu en bara helt vanlig dag
Vilken tur! Vi hann både grädda och äta innan klockan slog tolv. Ja, när man ändå skulle följa med strömmen och äta våfflor just precis på våffeldagen vore det faktiskt bra förtretligt om man missade med en kvart eller så...


Och pappa var glad över att få komma hem. Och katterna var minst lika glada att få hem pappa igen. Till sist somnade alla i en härlig hög. Här är det Öjjan som ser till att få en bra plats inför natten.

Pappadag
Och det har inte Melva någonting alls emot! Jag menar, finns det någon annan människa som är så gosig och givmild med djur som pappa?!
Här äter pappa och jag lite ostmackor till kaffet.


Eller är det Melva som äter ost?
Här tittar pappa ut på något

Och genast måste Melva också se efter vad där finns att titta på.
Och flirta till sig lite uppmärksamhet så klart.


Här äter pappa och jag middag. Och Melva lägger en bedjande tass på pappas hand.
Hon fick slicka faten sedan, så hon led ingen nöd. Bara man inte frågar henne så...

Nyss tittade pappa och jag på djurprogram och mest fascinerad av oss alla var Melva.
Men nu lämnar vi henne hemma och går till Bernts och fyller på med ännu mera kaffe!
Men nu lämnar vi henne hemma och går till Bernts och fyller på med ännu mera kaffe!


Efterlunchenkaffe
Det blir finkaffe när man fått så fin hjälp med städningen ;) ♥ Tack!

Och snart är lingonkakorna tillräckligt varma för att få komma ut.
Men Melva får inte smaka. Hon fick ju ändå tonfiskburken
till lunch och mjölken som blev kvar till kaffet.



Erika minns tillbaka. En av våra många kaffestunder .
Kattkudde
Bästa kudden ever!

Melvas bästa natt!
I tisdags hade vi nattbesök både på andra sidan rutan och vid köksbordet.
Och i hallen fick vi besök av något väldigt spännande som var svårt att få fatt även för en smidig katt...
Dagarna som gått kommer aldrig mer igen
och efter dem satt det bra med massage!
Från lördag till nästa lördag
Blixten på icke-blixt-besök

Vi har legat på täcket, under täcket och på kudden.
Och kollat OS på båda sidor draperiet...





Efter en vecka tog vi bilen, körde hem
Blixten och vinkade adjö för denna gång.

Borta bra, men hemma bäst. Både människor och djur känner nog så...





Sedan blev det några timmar på gården (dopsång, mellomys och OS-hejarklack i soffan)
och när jag kom hem hann jag inte ens innanför dörren
(bara in i trapphuset) förrän dessa tu kom vandrande
från grannhuset och hem till mig...


Sedan blev det mys och gott. Inte minst för Melva!



Och i rask takt har det sedan varit
söndagsdop, måndagsfilm och tisdagsbesök både dag och natt (här nedan från dagen)


Jo tack, då satt det gott med tisdagsmassage också :)
Och onsdagen får bli en vilodag från början till slut och utan uppehåll!
Ge mig kvällsro



Efter körövingen blev det te. Och chips.
Hälften nyttigt, hälften inte, allting gott!
Så blev det ett gott slut på dagen,
med något i koppen som lovar kvällsro.
God natt och tack för i dag!
Han höll koll på chippåsen, men bara Melva smakade.
Kattgodiset gick däremot hem hos båda två...

Med lite tejp kan man rädda hela världen!


Erika på fika.
Fejk-nonstop som ögon och
chipsflottiga Chicagospelarhänder
och te som ska ge kvällsro.
Och vad ser du där i koppen?


Tidigare i dag hjälpte ju Blixten mig med disken igen. Han gillar att vara i köket, ligga på köksbordet och ha koll på diskmaskinen, kika ut på grannkatter och fåglar och vara nära när det vankas mat. Vatten dricker han helst i rinnande stråle. Precis som Melva.





Även om Melva tycker att Blixten är fin (åh, om han ändå ville leka!) så är Zlatan ändå nummer ett.
Han brukar väl vara det, Zlatan-typen..?



Och så har det ju varit dvd-krångel
i veckan. Men nu är det löst, hurra!
Smått oväntat var det den äldsta dator vi med
gemensamma krafter kunna krampa fram som
kunde ge oss bild och ljud. Tack Anna för
lånet! Tack Erika för hjälpen! Ibland är det
inte de nya, fina, skinande sakerna som
funkar, utan de ihopplåstrade och kantstötta.
Oftare än man tror är det just så.

"Med lite tejp kan man rädda hela världen"
/Pappa
- eller, det skulle kunna vara
ett pappa-citat i alla fall ;)
Tillsammans




Det mesta är roligare att göra
tillsammans än ensam. Som att
laga mat, diska, äta och sova.
Man behöver faktiskt inte ens
göra samma sak samtidigt,
bara tillsammans, i
varandras sällskap.
Tack för sällskapet, Blixten!
Långlördag
Men fin och god från början till slut!

Det började med hjärtan på golvet och kaffe mellan bladen.
(Eller. Det började faktiskt på "morgonen" med en hel familj i min lilla hall som vinkade hejdå till Blixten som ska bo här hos oss. Någon (undra vem) sorterade mina skor (allt för att skapa mer plats åt alla i det lilla begränsade utrymmet!) och en vinkade med gipsad arm, innan de for vidare mot fjällen och Blixten gömde sig under sängen och Melva kollade allt nytt (Blixten, kattsand, torrfoder och nyckelknippa) som kommit in i hennes hem...)


Kaffe både i magar, på bord och i mello-tidning. Torka torka torka. Till kvällen fick mello-vännen L sprätta upp sista bladen för att läsa klart. Men mellan kaffespill och mellofest hälsade jag på Jirka och hans alla godingar!

Det fortsatte med
gräsligt söta kossor!
Och lilla lammet Brutus.
Och ett får med tandlossning(så typiskt min vanliga otur liksom!)



Efter några goda timmar med Jirka, både
inomhus och ute i slasket, for jag hemåt.
Lite vila innan mello med L-vännen... Och
sedan blev det fortsatt mys med Melv och
Blixten. Och nu, alldeles strax, blir det
natt-te med Linnea. Men snartligger jag
här igen, i sängen, med två godingar!
Lyckliga jag :)
