Vännen Birgitta bjöd in till "dambastu" och mammanoni och jag åkte dit alldeles vinterfrusna i snöyran och nästan fem timmar senare varma och mätta hem igen. Vilken härlig kväll det blev!
Innan vi hoppade in och satte oss i
värmen fikade vi så mycket att en liten
stackars god kaka blev kvar. (Nä, det
var givetvis inte min... vad trodde du?!)
Det är ju ganska varmt att bada bastu, så det kan det vara gott att då och då svalkas sig något i duschen och med ett glas iskall cider...
Och som om vi inte fikat nog, blev det kvällsmat innan vi åkt hem! Tack för i dag ♥
Väl framme provlåg vi inte ens sängarna, utan kastade oss i tofflor och rockar. Mot bastu och bassäng!
Och efter flera timmar av värme och vatten återvände vi till vårt rum för lite vila i sköna sängarna innan det var dags att åka ner igen för att njuta av lite god mat. Den där spegelhissen åkte vi otaliga gånger kan man ju säga. Och lika otaliga blev bilderna...
Rekordhungrig Lovisa på väg till bords. Därav glatt hoppsasteg..?
Så! Väldigt! Gott!
Ett tag såg det lite dystert ut.
Skulle Lovisa bara få ett litet piller att tugga på?
Nejdå! Mot slutet blev det gräsligt gott och tack
vare det lilla pillret kunde även Lovisa njuta för fullt!
Sedan blev det spegelhiss upp igen. Och förresten fanns det speglar på nästan varenda vägg.
Under varsin filt och med två godispåsar i mitten gick vi in för landning före tio på kvällen. Det blev "Så ska det låta" och "Stjärnorna på slottet". Det ena har jag sett några avsnitt av, det andra bara några minuter. Båda godissorterna har jag ätit oräkneliga gånger...
Natten blev kanske lite kort, men god. Och sedan väntade ju den där härliga hotellfrukosten och ännu en spa-dag... Ibland har man det farigt bra!
Man kan ha mycket på sina pannkakor. Som sirap så klart. Eller lite smoothie. Eller varför inte choklad? Jo, för att choklad är lite jobbig att få ner i pannkakan och sedan skära bitar av. Men gott!
Och så detta med att äta mums mums. Mumsigt, men ganska kladdigt. Ibland väldigt kladdigt. På kläderna också.
Så. Nu har gratulationerna och födelsedagskortet och grattiskramen kommit fram till jubilaren, hurra!
Man vill ju inte gärna visa ett kort som ännu inte kommit fram (i det fall mottagaren är här inne och kikar alltså) så det blir ett lite försenat grattis och hurra för Isabelle! Men förhoppningsvis fick du iställetl födelsedagshälsningen prick på din dag på familjebloggen :)
Behöver jag säga att Melva hade en hemsk (-t kramig) natt? Och då är detta ändå bara sex av de nitton kramarna..!
Har man svårt att sova finns tre saker att ta till.
1. Duscha så varmt att man nästan svimmar
(alt. maxvärmen uppnås och med den en bedövande besvikelse som i bästa fall kan verkade bedövande på alla plan och lura en till sömns).
2. Hämta närmsta katt (oftast i soffa, på stolen eller vid fötterna) och gosa båda galna.
Den ena galen av glädje. Den andra galet arg. Och därme ingen helt nöjd.
3. Surfa iväg lite planlöst och tex hitta en sida full av goda kramar... och känna inspirationen kasta sig över en - så att man genast kastar sig över katten!
Hur som. Vi har lite svårt att enas ibland, min lilla gosboll och jag.
I dag var jag en sväng hemma på gården för att mysa med katterna. Tösen lämnade barr efter sig vart hon än gick. Stina försökte gömma sig på ovanvåningen, men jag lockade ner henne med leverpastej. Och Linus ratade leverpastejen - men Loui åt den..! Det du, Lovisa, det brukar väl vara tvärt om? Ja, och Öjjan var som han är mest; desperat på ett genomljuvligt vis!
På köksbordet lämnade jag en födelsedagsbukett
åt mor. Förhoppningsvis gör det hennes och pappas
mitt-i-natten-hemkomsten lite roligare... Bra har hon
i alla fall haft det och firat sin dag i stan med teater.
I söndags, när solen och jag var upp samtidigt och både kameran och jag funkade, då blev dessa solgransbilder till.
Söndagsgranen
Onsdagsgranen
Och så fint ändå, att det kom lite snö på granen innan jag ska plocka ner allt! Nästa g-festliga gran hoppas jag blir minst lika fin. Kanske att jag kommer ihåg glittret då?
... och med Johannes på golvet och Melva på diskmaskinen
Vi åt och mådde gott i varma köket
och sedan trotsade vi väder och vind
och gav oss i istiden. Efter en sådan
promenad är det ju faktiskt närmast
himmelskt skönt att komma in igen!
Efter promenaden sov
Johannes gott därute i sin
vagn och Melva höll koll så
att ingen, tex Zlatan, skulle
komma och störa i vagnen.
Men det gick bra. Zlatan
nöjde sig med att sitta på
stolen eller fönsterblecket
och hålla koll på Melva...
Hur länge de stannade?
Tre blöjor - om man nu vill försöka mäta tid i blöjor alltså.
Men det var bara vid tredje bytet som Johannes blev en snurrnisse.
Han tycker att man borde få blöjan bytt liggande på mage.
Hans mamma tycker inte likadant.
När det närmade sig stängningsdags för ica blev det dags för hemfärd och jag följde med som Johannes chaufför. Han somnade på några sekunder och plötsligt var jag hemma igen, hade hela dagen gått... Tack för hela den! ♥
och dagens ännu vitare, men lika stjärnsneda, gran:
Och så en hälsning från i söndags, just innan söndagsmiddagen på landet.
Speciellt från Cello och speciellt till dig, Lovisa. Hoppas tårarna blir få... lyssna på sista lilla biten av hälsningen och tänk, snart ses ni igen! Inte mycket mer än en vecka kvar nu och veckorna går ju så fort! :) Kram från oss alla ♥
Vi drack en del. Eller bara helt vanligt mycket, bara det att jag fotade just då vi drack. Men vadå, vi drack ju så fint i takt och allt!
Men allt är inte mat och dryck, så vi lekte lite också. Men mest av allt var det gos, och åh vad gos det blev!
Här kommer rörlig variant av detta, banandans, magvisning... Och inte minst Lilly som tidningsläsare! Jag kan inte låta bli att undra vem som lärt henne hur en tidningsläsare hanterar sin tidning...
Jag som skulle sova! Det både ville och borde jag. Men något fick mig klarvaken och Melva att smygande och morrande lämna sängen... Vad var fel? Och hörde jag inte någonting utanför..?
Ja, det var den här grannkillen som vill in i värmen. Därute blåste det (skulle jag snart bli varse hur mycket) och var riktigt vinteroväder. Men han fick inte komma in och Melva fick inte gå ut. Istället blev det jag som plötsligt gav mig ut i natten och letade efter John Blund eller nåt...
Får man inte komma till varandra får man mötas nånstans på mitten
Sedan gav vi sömnlösa oss ut bland snöflingor och kalla vindar. Led väl en smula, men mest gjorde det nog gott. Sedan var det skönt att få bädda ner sig i varma sängen igen!
Men Zlatan fick stanna ute. Får hoppas att hans familj var tidigare upp än jag i dag...
Linnea frågade vad för ord jag tycker att hon använder mest. Ett skånskt "ja" kanske? Väldigt ofta, i alla fall när det går bra för henne, sjunger hon stöddigt "pengar rullar in som det ska det går bra nu". Men har hon något annat favoritord eller -uttryck som hon använder allra mest? Nåja, under jullovet var det ett ord som återkom gång efter gång... Märker du det inte mitt i filmens gång slutar allt med ett riktigt fyrverkeri av största möjliga tydlighet!
Tack för typ alla fina jullovsstunder ♥ Nu ser vi fram emot vår och påsklov och födelsedagar och sommarlov...
I dag blev det en vända till Värnamo med föräldrarna. Vad vi kom hem med? Inte med så mycket och inte med allt vi ville ha. Men också något vi letat efter i flera år, hållit ögonen öppna och så där, men inte hittat - förrän nu!
Vilken tror du fick följa med hem?
Ja, inte den här i alla fall. Men mamma gissar att detta är en lampa i Isabelles stil. Jag håller med. Med så passande namn vore det tråkigt om vi hade fel...
Denna tavelram var inte ens på väg att få följa med hem. Men jag tog ett klick som fick hänga med ändå hit.
Ja, vi var där i Värnamo en stund. Alldeles för länge om man frågar pappa.
När vi kom ut från sista affären och sa till pappa, som satt och väntade i shoppingfri zon (bilen),
"Vet du, nu har vi köpt en fin lampa till storarummet... så nu ska vi åka hem!" så svarade han, med lika många frågetecken som utropstecken flygande omkring: "EN lampa?"
Han tycker tydligen att man på den tiden vi var borta borde hunnit köpa många fler lampor. Eller bara borde. För att det liksom alls skulle vara värt den tid man lagt ner. Eller suttit och väntat.
I kaffesörplandet kom vi att prata inte minst om dagens högtid, trettondagen. Eller Theofania (gudsuppenbarelse) på grekiska. Och helgdagen firas ordentligt i Grekland. Och där firar de till minne av Jesu dop, dyker efter en kors som slängs i vattnet. Men i Sverige firar vi högtiden till minne av de tre vise männen som följde stjärnan till Betlehem. I dag är det i alla fall tisdag, en helt vanlig tisdag. Sakta vänjer man sig vid nytt år, slut på julhelg och tilbaka till vardagen... Trevlig skolstartsdag önskar jag några, trevlig forsatt termin önskar jag andra och trevlig tisdag önskar jag oss alla! ♥
I fredags var det dags för avskedsfest. Eller avtackningssamkväm, beroende på vilken styrelsemedlem man frågade.
Grannflickorna och jag tog gubbabilen till kyrkan och där åts paj, hölls tal och musikquiz och snattrades hej vilt och härligt bland kaffekoppar och dumlekolor.
Arne skulle gissa namn på de olik eldarna.
"Bra där Arne! Det gick ju
jättebra, nästan alla rätt!" sa
Klasse glatt, fast det var nästan alla fel.
Själva hade vi inte ens hälften rätt i quizet.
Men vi var glada ändå, åt godisglass och hade
en fin kväll tillsammans med Arne och församlingen.
Fast riktigt adjö är det ju inte. I morgon predikar Arne igen. Och kvar i Gnosjö blir han också. Däremot är han lovad att få vara ledig sin första jul som pensionär. Men inget sades om de följande...
När jag kom till Elghult satte vi tillsammans igång att ordna med mat och dukning. Fyrverkerierna fick sedan grannarna stå för och övrig underhållning (så som spel och pussel) ordnade vi med själva. Se, det gick så bra så!