Fika fika hela dagen!

 
Vi började i Betel och slutade i Elghult. Eller, är det riktigt slut än?
 
 
Helena Boberg Oscarsson talade, inspirerade och utmanade.
 
 
 
Det går alltid att börja om igen!
 
 
Gud är den bäste återvinnaren! Han tar oss som vi är och gör något nytt. Om och om igen.
 
 
Kärlek ges med öppna händer
 
 
Några kort och en bok fick följa med hem också.
 
 
Och ett kort påminde om Erikakonst...
 
 
 
Sedan åkte vi till Sörgården och fikade vidare och lekte litegrann.
 
 
Det är kul att se sig själv på en skärm!
 
 
Johannes sprang fram och tillbaka...
 
 
Och hit och dit (efter äpple och efter aska och eld) men ibland var han stilla (ovanligt stilla faktiskt)
och tog paus och glupska äppelbett.
 

 
Vi andra festade på kvällsmackor och, framför allt, pappas kakor! Tack snälla för denna fina dag! ♥
 

Söndagsgospel

Första konserten under vår första hösttermin. Och första filmen filmad med både lånad kameraman och kamera - tack för lånen och tack för hjälpen, Sander! Nu har vi ännu några fina sångminnen sparade, så gott!
 

Om frimodighet

Om du ska ge Jesus det finaste du har, vad skulle du ge då?
Om jag ska Jesus det finaste jag har, då får jag ge honom det fulaste jag har - för det är det som han vill ha!
Så gick ett samtal mellan Berit och en av hennes små döttrar.
 
Frimodighet - att säga allt. Att vara frimodig börjar med att gå till Jesus och säga allt, bekänna sina synder. Då tappar den onde sin makt att peka på oss och säga "du, skulle du vara något att ha, skulle du ens tänka på att kalla dig en kristen och ens försöka vara frimodig, du som är så dålig och syndig?" Ja, det mesta han säger stämmer ju. Men, berätta, bekänn. Gud vet ju redan om allt! Och vill ha oss. Ändå. Trots allt. Då kan vi våga vara frimodiga.

Tänk stort - men bygg djupt!
Så sa biskop Thomas.

 
Ingen säger "kolla, vilket fint köl!" utan vi beundrar fina höga master och annat vi ser över ytan. Men det som inte syns har betydelse för det som syns. Och skeppet Wasa gick under för att det var fel propotioner, för mycket över och för lite under ytan. Och världens mest ensamma träd, ett träd mitt i Sahara öken, det var ju inte så märkligt att det kunde leva...
Ja, hon sa mycket klokt, Berit. Mer om trädet i Sahara och andra filmklipp kommer så klart, även om det kanske dröjer ett tag ;)
 
 
 
Berit Simonsson predikade, det var lovsång och bön och gott fika.
 
 
Och gott fikasällskap ockå, här ser ni en tredjedel av det:
 
 
Kvällen slutade hos grannarna, med kaffe och kaka, skånskt finbesök och trött men glatt prat.
 
 
 

Rensar lite bland gifterna

 
Det har stått både bra och dåligt inne i min dusch ett tag nu.
Men nu ska ännu lite mer dåligt bytas ut. Däremot fortsätter jag nog
att borsta tänderna i skit (exempelvis flour) även om mardrömmarna
nu förmodligen kommer att eskalera till nya höjder och avgrunder...
 
 

Gospelsöndag

 
Söndagsgudstjänst med gospelsång. Premiär för en ny sång, med duktiga Sayaka som solist. Och när vi fått öva lite mer kommer nog låta ännu bättre! ;)
 

 

Något att bjuda på

 
Emelie är snart här, så jag passar på att (äntligen!) göra ett knäcke-test... Hoppas det blir gott!

 

Ja, där är han ju!


Jesus är närmare än du kan tro,
det gäller bara att glo och glo och glo!



och sedan hårt ta en blund,
så syns han i mörkret om en stund.


Erika hade svåra problem att hitta honom, men plötsligt "Ja, där är han ju! Jag ser honom!"


"Det tog lite tid, men till slut hittade jag honom"
 

En god bok till soppan

Jag åt försikigt för att inte spilla på mitt sällskap, min favorit Thomas Sjödin. Just nu "Jag lutar åt Gud", men jag tipsar inte om den boken, utan tycker att man faktiskt borde läsa allt om den mannen skrivit :)
 
 
Gud använder människor som är svaga och
kraftlösa nog att luta sig mot Honom
(Hudson Taylor)
 
 
Gott för ande, kropp och själ
 

Studentpresent

 
 
Det blev inte minst lilla blomsterkvast från mig. Men väl en fin bok. Här är några tjuvkik:
 
 
 
 
Först möter vi Parvello, en veding
som får fulpump efter fulplump.
För han ramlar när han hoppar
och när han ska förklara varför
han ramlar och slår sig så låter
alltid det han säger bara tokigt.
Och så får han ännu en fulplump.
 
Men snart täffar han Amanda,
utan stjärnor och plumpar.
Och hon leder oss till Eli,
som gjort alla vedingar.
 
 
Boktips!
Max Lucado, "Du är värdefull"
 
 
 
 
 
 
Och när jag satt mitt i allt pysselkrafs kom kanske lite för stor pysselglädje över mig, för det blev nog på gränsen till överpysslat. Möjligtvis över gränsen. Nåja. En överdos guld är väl bara fint?
 
 
 

Kaffe ute och inte inne och litet problem med väderstrecksminne

Sol i hjärta, sol i sinne! Men här är ju från två olika kaffetillfällen. Sol ute är lika med kaffe ute och så får man flytta sig efter sol och skugga som man vill!
 
 
 
Söndagskaffe med mammanoni och hennes extramamma
 
 
 
 
Påsken har jag plockat bort nu. Dags att börja tänka på hur en midsommargran skulle kunna se ut...
 
 
Melva tar adjö av påsken på lekfullt vis
 
 

Från dagens kaffestund, innan jag plockade påskäggen
 
 
 

Problem att ta ut rätt väderstreck har jag ju alltjämt.
Men eftersom dagens kaffestund inträffade prick tio
över tolv tog jag hjälp av gammalt skolknep och tror
att jag nu är närmare sanningen än någonsin förr!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
  Min skugga, i dag klockan 12.12
 
 
Mamma är ju inte så bra på höger, vänster och väderstreck... Nu tror hon att hon kanske kommit något på spåren om var var/när/hur det gick så snett!
 
 
Andra har ju mer problem med hur man kopplar en katt.
 
 
Jag hjälpte till och tipsade därtill om en bra bok!
 

Kamera-Kajsas film

Förra gången, alltså andra uppsjungningen, fångades aldrig på film för min del. Men här, första gången utanför Gnosjö, fick jag några minnesklipp - tack! Nästa gång blir det sång i missionskyrkan... kanske blir det några klipp då också? Kanske till med ett med skärpa?! Till dess, håll till godo:
 

Gospel i Marås

 
Gospelkören var i Marås på gudstjänsten i Saron och sjöng. Jag slirade in med någon minut kvar, ovanligt tidigt för att vara jag - men ändå sent för att vara medverkande... Nåja, man får ta det, eller helt låta det vara.
 
 
Somriga skor hade jag också. Och jag kände mig lååång! Alltid lika härligt och ganska så ovanligt...
 
 
 

De sista frukostminuterna

 

"Som en hallonlakritsskalle"

Så kan man svara om någon undrar hur man har det, hur läget är, hur man mår...
 
I går hade vi kvinnofrukost i kyrkan och Cajsa Tengblad var där och talade, delade med sig av kloka ord, tips och erfarenheter. Om att ta paus, vila, tänka på sig själv och inte bara andra. Eller på andra och inte bara sig själv - balans alltså, jo jo! Det är viktigt. Och det som är viktigt, det tar ofta tid. Sa tidsoptimisten Cajsa.
 
 
"Det som är viktigt är det sällan bråttom med
och det som det är bråttom med är sällan viktigt"
 
 
"Hej, hur är läget?"
"Jaa, som en hallonlakritsskalle"
Å ena sidan rött och sött och gott, å andra sidan svart och jobbigt.
 
 
Cajsa Tengblad talade utifrån sina tre böcker, men det var också diskussion kring kaffeborden där vi alla fick tillfälle att dela tankar och erfarenheter och några vågade dela dessa med alla i rummet. Och sedan köpte Lovisa och jag oss 5 minuters paus var.
 
Här dricker vi goda smoothies
 
 
Här köper vi pausböcker.
 
Sedan åkte vi hem och satte oss i solen. Vinden var också med, så filtar var absolut på sin plats! Det värmer även gott när man får ett fint kort, en fin present  - tack! ♥ Att få tre goda rätter severade, jo det ser jag verkligen fram emot! Och tydligen mamma och pappa också...
 

Snart påsk

Och snart mera sång. Vi ses! :)
 
 
Det blir några nya sånger och förhoppningsvis låter det bra. "Kan det låta bra när man sjunger den här?!" undrade någon i kören mitt i en låt där vi letade i stämmor och taktslag, körledaren vevade med armarna och alla sjöng alive alive alive i typ en evighet och helt hysteriskt (för det ska man!). Körledaren svarade "ja". Vi får hoppas att han har rätt!

Mamma filmar gospelkonsert

Här kommer en tjuvkik för dig som inte var med! För att vara första konserten och det efter att ha träffats och tränat endast två månader så är det faktiskt inte så illa. Det som däremot är illa, eller åtminstone lite tråkigt, är att en av sångarna inte kände igen sin stämma. Hela kören ställde sig på estraden, grupperade sig om tre eller fyra och för att testa mickarna i dessa små gospelkör-öar sjöng varje stämma en snutt. En alt till en annan alt:
"Vad är det för stämma ni sjunger?"
"Altstämman"
"Va?! Jag har aldrig hört den... vad har jag sjungt för nån stämma hela tiden?!"
 
Så här, ja vem vet, kommer kanske både fyra och åtta stämmor... hör och häpna och varsågod! :
 
 
Jag gav mamma en snabbkurs i mobiltelefonfilmning. När jag fick tillbaka telefonen hade hon klickat in på facebook, ett antivirusprogram och lite annat smått och gott - men också lyckats filma ett och annat! Allt i något tillval som kallas "sport". Jaha, det var alltså därför, insåg jag till sist, som det så där ovanligt suddigt. Nåja, vi hörs ju i alla fall. Och om nån nu faktiskt inte vill synas - så gör han/hon ju faktiskt knappast alls det! Tack mamma!
 

Bön bakom påskliljor

 
I går var det andra gången vi träffades, för bön och samtal
och gott kvällsfika tillsammans. Visst är det en del skilda
åsikter ibland och vi har lite olika upplevelser, men det är
ju faktiskt mest berikande - bara man väljer se det så!
 
 
Att be tillsammans är i alla fall alltid lika gott, inte minst att få be för varandra.
Och be den Fader Vår tillsammans och verkligen stanna till inför orden och Ordet.
 

Jag vet vad jag gör nästa helg

 
så denna helg tar jag det piano!
 

Marcus Birro och Daniel Grahn


Samtal med Marcus Birro, fredag 28/3 kl 19:00.
Inträde: 50 kr, mingelfika.
 
 
 

Kent & Kent

I dag var jag en sväng på landet, där pappa har besök av en god vän som kan sin plats i köket.
 
 
Två Kent lagade fisksoppa åt fyra och jag läste tidningen.

 
 
 
Intressant läsning, något att smälta innan maten skulle smakas.
Kent lyfte på locket och presenterade. Citron och basilika, salt och peppar.
Jo, soppan var klent saltad, lade han till. Men vi är knappast sådana
som saltar ihjäl oss, så klent passade alla kring bordet!
 
 
Tack för maten, den var god! Soppa är ju en stor favorit, inte bara vintertid...
 
 

Första gudstjänsten med nya pastorn

I kyrkan hälsade vi Bo välkommen. Nu håller jag tummarna och knäpper händerna för att det här blir bra!
 
 
Efter gudstjänst och kyrkkaffe (med wienerbröd dagen till ära, Bos favorit) blev det pizza med grannarna. Och spel!
 
 
Det började att snöa när vi satt i kyrkan
med kaffekopparna. Lagom kul tycker ju
jag. Men det var ju Erika somkörde. Och
den som kör, ja, den skrapar ju också!
 
Medan vi satt och väntade på pizzan var Linnea
och köpte choklad. Som hon la på ett element...
 
 
 
 
 
 Linnea försöker få smält choklad att stelna
 
 
 
 
 
 
 
 
 


 
Hemma hos familjen mittemot dukade vi fram. Och jag fick premiärdricka ur finaste koppen ♥ Tack, lilla hjärtat!
 
 
 
 
 
Spelet gick hem. Eller?
När filmen kommer får ni
kanske lättare att bestämma...
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Becki peppar och saltar

Från lillasysterblogg till lite större blogg...

RSS 2.0