Att välja
Maskerad på gång! Man ska tydligen tänka "engelsk ridtävling med allt från domare till publik och ryttare" eller varför inte Hubertusjakt (var faktiskt lite sugen på att låna pappas fint täljda träbössa som han fick i fyrtioårspresent.. väl?). Men jag inga vita fina ridbyxor, ingen cowboyhatt, inte rejäla ridstövlar, ingen vacker hatt med flor och en passande klänning och faktiskt inte mycket i jeanstyg förutom just jeans... men jag gör så gott jag kan med det jag har. Och Lovisa fina byxor. Hennes absoluta favoriter från början av tvåtusentalet. Tack för lånet! Och okej, jag måste ju erkänna att det ibland har sina fördelar att familjen sparar så duktigt och slänger så dåligt ;)
Har du lust att hjälp mig att pussla ihop de här bitar så bra det går nu, så gör gärna det:
Påskgranen
Medan jag tog fram kaffet pyntade Erika min julgran till påskgran.
Sedan avnjöt vi kaffe i solen, med gullegula utsikten.
De första riktiga vårdagarna
Det är då man tar ut stolsdynorna från köket, för att man ännu inte hunnit ta fram alla utemöbler med tillhörnade dynor. Och så tar man det kanske lite mer krångliga, men absout härligare, alternativet att äta middagen ute med sol ögonen och vind i håret. Och citronfjärilar som utsikt!
Söndagsmiddag
Framåt kvällen planterade jag så till sist de första vårblommorna, mellan kaffesippar och med gott sällskap av Erika.
Min födelsedagsblomma - tack Erika ♥
Det nyplanterade och den
jordiga handen som gjorde jobbet
Nu blir det utefika så fort det bara gå. I dag gick det ju också (fast det krävdes en och annan filt och det var så kallt att jag gissde på nordanvind och fick ändra min kompasskatt så att pilen påpekade som min gissning var. Så får den stå till dess någon väderstreckskunnig kommer på utefika... Välkommen och tack, gärna snart).
Asia spa
Sörgården, söndag klockan 12.11.
Redo för avfärd!
Med mammas födelsedagspresenter i en
söt guldpåse. Men den påsen fick vi inte
med oss. Och vem är egentligen förvånad?
Men det var också det enda vi glömde.
Och det är ju faktiskt förvånande på riktigt!
Varbergs stadshotell, klockan 14.33
Och efter flera timmar av värme och vatten återvände vi till vårt rum för lite vila i sköna sängarna innan det var dags att åka ner igen för att njuta av lite god mat. Den där spegelhissen åkte vi otaliga gånger kan man ju säga. Och lika otaliga blev bilderna...
Rekordhungrig Lovisa på väg till bords. Därav glatt hoppsasteg..?
Så! Väldigt! Gott!
Skulle Lovisa bara få ett litet piller att tugga på?
Nejdå! Mot slutet blev det gräsligt gott och tack
vare det lilla pillret kunde även Lovisa njuta för fullt!
Sedan blev det spegelhiss upp igen. Och förresten fanns det speglar på nästan varenda vägg.
Under varsin filt och med två godispåsar i mitten gick vi in för landning före tio på kvällen. Det blev "Så ska det låta" och "Stjärnorna på slottet". Det ena har jag sett några avsnitt av, det andra bara några minuter. Båda godissorterna har jag ätit oräkneliga gånger...
Natten blev kanske lite kort, men god. Och sedan väntade ju den där härliga hotellfrukosten och ännu en spa-dag... Ibland har man det farigt bra!
Grannar och granen
Efter-skolan-kaffe med Erika. Eller, ja ja, morgonkaffe för mig dårå.
Ute är granen fortfarande
klädd. Den är ju finare än
nånsin, nu när det kommit
lite vintervitt omkring den...
Fin också från
grannens balkong.
(Du anar den sneda stjärnan
i granens topp om du tittar
under räcket med alla ljusen.)
Nä du, julen dansar jag
ut en annan dag istället.
Ullared it is!
(rätt gissat, Linnea!) :)
Ingen kö in (som vanligt) och ingen kö ut (faktiskt inte ovanligt) och knö-fritt hela tiden. Lagom fart, laxlunch och kafferast och allt som allt en fin dag. Tänk att man kan ha det på Ullared. Nåja, det är ju faktiskt sällskapet som gör allt så trevligt, så tack till sällskapet! ♥
Väl inne satte vi igång med att
beta av alla inköpslistans punkter.
Eller bita av.
Gott!
Om man ska tro Lilly.
Dagen bjöd på många goda skratt, ja, man har ju inte roligare än man gör sig. (Vi gjorde oss stundvis väldigt roliga, om jag säger så.) Och Lilly provade sjalar med stor entusiasm och gick sin egen väg när hon inte satt i kundvagnen och åkte med i vår riktning.
Till sist kom vi hem (alltid lika skönt, men extra skönt efter Ullaredresor) och jag och Melva satte oss att skarva sladdar lite sådär på måfå, med hjälp av mun (Melvas) och naglar (mina) och sax och tång och hej och hå.
Gott samarbete, god balans, lite tålamod och förmodligen en hel del tur (inte som att man håller på med sladdar, skruvmejslar och el till vardags direkt) ledde fram till en lysande fin lampa över köksbordet!
Lampan får du se senare. Men just nu kan du få se den lilla värmeljushållaren som jag satte i en blomkruka där minodiscokulor redan hänge och julade. Nu fick det ännu lite mer ljus att glittra vidare i köksfönstret...
Tack för i dag!
Fastfrusen
I dag skulle jag hälsa på Johan i Jönköping. Det gick väl så där med den planen.
Trots envetet isskrapande och snöborstande och trots någon form av magisk (förmodad genomfarlig och absolut miljöovänlig) blå vätska som skulle få isen att försvinna... Efter isbana nerför backen tänkte jag om, vände om och gav helt enkelt upp och drog något gammalt över bilen (en gammal gul matta närmare bestämt) och gick in igen.
Tur att alla inte tycker lika illa om snö och kyla och is, utan orkar trotsa allt det där.
Snälla vännen Johan för exempel, han trotsade vintervädret och så blev det en filmkväll här hos mig. Gott tröstpris!
Gårdagens testund
Ute yrde snön
men inne hade vi det riktigt mysigt
Men framåt natten skulle ju Erika hem också,
bland snöflingor och omkullblåsta cyklar.
Det var så att hon tog sig åt pannan.
Gott slut på helgen
Söndagkvällen, sista timmarna:
Te, katt, ny serie
(som verkar, tja, inte helt dålig)
blåbär och hallon och därmed
ett mycket vackert smil. Nåja,
glatt är det i alla fall! För jag
har bestämt att nu minsann
blir det en toppenvecka -
välkommen måndag!
