Juldagarna
Man kan ju i alla fall se det som tur att jag inte blev sjuk förrän innan julafton, utan mer mitt i den. Särskilt behjälplig i köket var jag inte och inte alldeles gräsligt spelsugen och matglad, men se det går ändå!
Vid ungefärlig kalleanketid klädde jag mig i secondhandklänning och mammastickade strumpor och åkte till lillasystervald och pappasågad gran.
Så fort Lovisa tittat klart på kalle-tv och jag fått fart i kakelugnen satte vi oss till bords.
Ute var det kallt och den lilla snö som fallit var borta. Hundpromenaden gick så långt som gatljusen visade vägen och när vi i andra änden av byn vände hemåt igen blev vi snart omkörda av Isabelle och Gustav. Lite spel, mycket godis, soffhäng och mera ved i kakelungen och några timmar senare kom Emelie med sin familj. Och då var det dags för årets julbild! Först lite gröt och kamerainställningar...
Med eller utan blixt? Med stol här eller där?
Några traditionsenliga julfamiljebilder blev det till sist. För trött för det är det inte alls okej att vara. Hur skulle då nästa års familjealmanacka se ut?! Men tröttheten ger sig tillkänna ändå, inte minst i fråga om uppställning. Å andra sidan är ju det enda målet att alla är med, alla är lite julfina och någorlunda glada eller galna (eller helst bådeock) och att granen syns. Okej, med så liten gran som i år kanske man kan få lov att stryka det där sista..?
Fest utan gäst
Ja, i alla fall höll det på att kunna bli rubrik för årets G-fest.
För alla kom minst en halvtimme sent. Gröten var klar, jag klädd,
ljusen tända, glöggen framme och granpyntet redo. Var är alla?!
Julkonsert
Öva, öva, öva... För en enda konsert! Men underbart är ju kort och tydligen så gäller sådan begränsning även det som är roligt.
För en kort stund var jag också finklädd. Men inget, inte ens en puffärm, ser ju riktigt kanonfint ut i jämförelse med min pupp.
Och givetvis är filmen på gång. Lika säkert som att den blir sen... ;)
En närmare titt
I taket hänger finaste lampan och på väggen finns bästa gullenoakatten och Tovatokhunden och finaste familjen.
Och i sängen finns finaste
puppan och gör hela lilla vrån
till den allra finaste i mitt hem.
Och okej, byter hon vrå är ju
givetvis den nya vrå där hon
är allra bäst.
Finaste lampan finns nu inte bara på landet
Utan nu bor fina storebror i mitt tak (lite rundare lillebror bor i solrummets tak)
Tack snälla Gustav och Isabelle för hjälpen med lampor och sladdar och alla hål i väggen! <3 Nu väntar en skruv på Erikas tavla, sedan är jag faktiskt mycket nöjd med mitt lilla bo!
Rensar lite bland gifterna
Det har stått både bra och dåligt inne i min dusch ett tag nu.
Men nu ska ännu lite mer dåligt bytas ut. Däremot fortsätter jag nog
att borsta tänderna i skit (exempelvis flour) även om mardrömmarna
nu förmodligen kommer att eskalera till nya höjder och avgrunder...
En av pappas favoritplatser
I går låg jag hela dagen och kvällen och natten mest så här,
mörbultad efter massage.
Så när pappa kom på besök i dag och ville till utegymmet fick han inte någon lång
promenad som uppvärmning och inte heller någon vidare träningskompis i mig direkt...
Men ibland är ensam stark, som min pappa.
Men snart får han kanske en träningskompis i Lovisa..?
Själv ser jag fram emot att snart orka en längre promenad. Kanske redan i morgon med Lilly, vem vet...
När vi kom hem satt det gott med lite mat, men först en liten stärkande kaffetår!
Stoppkloss
Ibland är det faktiskt nästan bara bra att ha en stoppkloss framför sig
Så att man inte blir för trött
Och måste sätta sig
Och sedan springa ikapp
Så att man blir så där trött igen
Så att man måste ta paus igen
Min pappa är ändå Hulken och det visade han inte minst på utegymmet!
Bästa sättet
En katt är mysig att både klappa, ha i knäet eller en bit ifrån där man kan se hur söt den är och höra den spinna... Men allra mysigt är absolut att ha den alldeles tätt intill! Bästa sättet är helt enkelt att ha den innanför sina kläder. Har man tur somnar den där och man får mysa länge. Har man mindre tur vill den genast ut. Men då har man kanske tur i klädval istället? En tajt tröja är lite svårare att lirka sig ut ur!
Johannes ettårsdag - välkommen, varsågod och ät!
Jag tog mitt kort och åkte till Järnboda.
Välkommen hit, till mitt kalas!
Johannes tog emot, männen höll koll på grillen och barnen lekte och i garaget var det dukat för fest.
Johannes fick hålla till godo med makaroner, men fick å andra sidan hedersplatsen.
Min sängkamrat
Melva har alltid varit väldigt förtjust i sängen. Det är alltid fest och party när det bäddas nytt. Förutom att hon kanske tycker att det går liiite långsamt ibland. Hon kontrollerar att det går rätt till, inte slöas och tas onödiga pauser och glöms något. Men visst, överkastet kan ju få glömmas bort. Det är lakan och täcke som är viktigast. Fast, det är klart, kudden ska icke förringas heller (den är liksom bara sämsta platsen för kojbygge.)
Det kan inte bytas sängkläder för ofta och när det byts ska det gå fort! Och det är viktigt att får snabb tillgång till och gott om plats under täcket eller på kudden för kojbygge. Att man ibland råkar hamna inne i själva påslakanet, må så ske! Dessutom ska man när man så önskar få hjälp med kojbygget genom ett höjt knä under täcket... Bästa kojan ju! Där under ligger Melva alltid länge länge när det är nybäddat.
På kudden kan hon ligga och spinna mig till sömns och jag kan till och med få pussa några godnattpussar. Bara de inte blir för många, då flyttar hon genast till nattduksbordet eller tar en paus i fred borta i soffan. En stund. Ja, hon glömmer och förlåter så fort... Till sist brukar hon ändå oftast landa nere vid mina fötter eller intill min sida mot väggen till. Sällan får jag hålla om henne så där som jag så gärna vill. (Se bild nedan.)
Men det händer. Och när det händer är jag så tacksam att hon glömmer och förlåter så fort ♥
En kudd-kille och en klättrig katt
I dag åkte Erika och jag till Värnamo för
lite shopping. Främst till min nya säng,
så att jag skulle ha något att bädda med.
En latte-paus hann vi så klart med!
Och Erika passade på att gulla
med min kudde-kille.
När jag kom hem slängde jag ut sängen. Till Melvas fasa, skulle man ju kunna tro. Men det är
faktiskt ganska kul med ett annorlunda klätterträd upp till grannens balkong, verkade Melva tycka.
"Kom" sms:ade jag till Erika när lastbilen kommit och
föraren frågat "klarar vi det här tro?" och jag svarat "nej".
Tack för hjälpen, världens starkaste granne!
Det gick förvånande fort ändå, att få ihop allt. Fast för Melva var det naturligtvis en evighet av väntan och oro om det någonsin skulle bli av att få ha en säng igen. Bäddad och allt. Och efter all väntan borde man väl åtminstone fått en kartong att leka koja i och inte ett hav av onödig plast..! Tur att Melva glömmer och förlåter så snabbt...
Skruva, lyfta och putta, beklaga sig när det gick emot, jubla när det plötsligt
bara funkade och sucka lyckligt när man landade på sköna madrassen...
När allt var fixat och färdigt blev det filmkväll i sängen. Så tokigt.
Glass och kaffe och Melva som balanserade på kanten bakom kuddarna... Mycket tokigt.
Nu ska Melva och jag sova gott och länge!
Nu åker vi!
Nu är vi tillbaka efter shoppingrunda och
min första kaffekopp sedan i lördags.
Nu är det bara packningen kvar, men de
fina byxorna (eller hur?!) får åka på direkt.
De färglada byxorna kör mot Gnosjö via Göteborg. De korta jeansen stannar.
Efter våfflorna
Både mobilmusik med dåligt ljud och högt från stereon så att alla grannar fick njuta också!
Grattis till mig...
Inte så här liten längre...
men fortfarande lika god att pussa på!
Ännu ett år med min Melva
Grattis till mig, jag har dig! ♥
Jag och min älskade puppa
Fast fokus hamnade visst på Maria och Jesusbarnet.
Hoptryckt, pusstrakasserad och högt älskad - min elva fyller fyra, hurra!
Melva hälsar att man är varmt välkommen att uppvakta. Bara med ätliga presenter dock. Hemskt gärna med godis. Då kan hon nog tänka sig att stå ut med både en och flera grattiskramar också...
Nytt
Det är lite tema "nytt" här hemma.
Nystädat, nyplanterat och, hör
och häpna, nyputsade fönster..!
Men tack och lov samma gamla
katt. Nåja, nog för att hon fyller
fyra år snart och närmar sig
medelåldern, men gammal
är kanske att ta i ;)
Man kan tycka att jag slösa bort
soliga dagen på städ..? Nej då,
inte alls! Jag satt ute flera timmar,
både åt, vilade och lyssnade på
några juni-predikningar från min
kyrka. Och icke att förglömma så
äger ju hela halva fönsterputsningen
rum utomhus ;) I morgon blir det hur
som haver en riktig vilodag utan
minsta krav och måste och plan.
God natt!
Framåt kvällen gick jag en liten promenad, blåste på maskrosor och hittade blåklockornas bo...
Jag och min midsommarklänning
Snurrvänlig, söt och somrig.
Löjtnantshjärtan och humlor
Denna underbara helg, med underbar sol och bara lagom med välbehövligt regn, har jag njutit maximalt på min lilla uteplats. Nästan allt helgkaffe har druckits och alla stolar har använts, ja, till och med filten när stolarna tog slut (typ). Jo jo, det är sommar, yes indeed!
Fredagskaffe med gissa-var-katten-är-leken.
Oftast har man tur så att det bara är att följa röda tråden...
Lördagskaffe med inför-valet-prat mellan klunkarna.
Och gissa-var-katten-är-lek igen.
Melva har koll på humlan. Men jag är gladast när hon gör det på håll.
I dag blev det söndagspromenad istället för kaffe. Eller, det blev kvällskaffe inomhus.
Erika sprang mig till mötes och jag plockade blommor.
Och led av att vara allergiker. Men den är ju så vacker, liljekonvaljen.
Mors dag... Alltså dags att pyssla kort!
Det blev två, eftersom jag har både en mamma och en mammanoni.
Och tårtan klarade bilturen och var alldeles lagom upptinad när vi kom hem och kaffet var klart.
Så blev det
Tack för hjälpen!
Och så här blev det alltså, klädd och klar för kalas.
Det blev lite kaotiskt innan avfärd och en liten avvikande
resa mitt i festen, men vilken fin dag det blev ändå, från
början till slut! Både början och slutet och det avvikande
kommer inom kort. Till dess blir det ett födelsedagskort:
