Barnsligt kul
Vi pusslade kattpussel och trodde visst vi var åtta eller nåt igen.
Beteendet blev väl därefter av bara farten...
Huvudsaksrätten
I vår familj är det efterrätten som är den viktiga rätten
Och så spiller vi en del också.
Fast det är så klart inte viktigt.
Det liksom bara händer oavsett.
Hundrätt
Eller huvudrätt? Avundrätt? Hur som helst är katt alltid rätt!
Förrätten färdig
Goda gamla g-fest
För inte mycket mer än en vecka sedan, men det känns som längesen:
Ungefär som nu när man kan säga "vi ses nästa år!" och det känns som väldigt långt till nästa gång vi ses... Tur att allt inte är som man tror och känner!
Trapphuskärlek
Nästan alltid möter mig Melva just innanför dörren. Oftast vill hon bara hälsa mig välkommen hem, men ibland, (som i dag och) om jag inte är snabb nog, rusar hon förbi och ut i trapphuset...
Hjälpreda
Efter kaffestund och före handling:
Jag är väldigt tacksam, men Melva tycker väl att det är sådär lagom kul.
Nattgäster
Här sitter Erika med sin stora blåsa. Bara för att hon valde stövlar som promenadskor för vår söndagspromenad. Kanske var det därför som hon inte kunde somna? För mig gick det bra att somna, dessutom i gräsligt bra tid. (Långt före tolvslaget. Flera många massa minuter faktiskt!) Och allt hade varit frid och fröjd och god sömn och tidig morgon - om jag inte vaknat efter dryga timman! Sedan flera vakentimmar, till dess en viss blåsfotstjej hörde av sig och undrade om natt-te kunde komma på tal..? Se, det kunde det! Erika kom och snart kokade vattnet och båda valde blåbärste. Igen. Och mitt i tekoppskramlandet gjorde Linnea överraskningsentré så att det var alldeles på vippen att tekopparna tappades i golvet. I stället blev det tre koppar te och nattmackor och snart nog prat om nattfilm. Vilken film då? Harry Potter. Nej tack, den var dubbad. En annan Potter då. Också dubbad, no thanks. Magic Mike. Nej tack, bara nej. 10 orsaker att hata dig. Okej, den tar vi. Efter en kvart gick Linnea. Erika och jag satt kvar, men jag hoppade framåt i filmen och Erika fick fylla i luckorna så att jag något alls förstod när slutet plötsligt kom. Många skratt i alla fall och en del av dem tack vare filmen... God morgon!
Erika kollar film på datorn.Och blåsa på hälen.
En sockerbagare i mitt kök
Så borde man alltid ha det,att när man själv åker och handlar
så bakas det godsaker i ens kök!
Tack, den där kladdkakan blev bra
god och passade ju fantastiskt fint
till vårt Harry Potter-filmmys ♥
När jag kom hem hade Linnea bakat,
diskat och skjutsat in kakan i ugnen.
Men först hade hon slickat skålen...
Ibland ljuger bilden.
Linnea delade ju frikostigt med sig av kakan!
Inga pärlor åt svin
Men till naglarna och Linnea blir så fin!
Jularna som gick
2008 - Början
Efter en annorlunda julafton (med mamma och pappa på akuten innan julmaten ens påbörjats och gipsad pappaarm lagom till gröten) kom juldagen och jag styrde upp en liten fotostund vid granen. Gick ju så där och alla var ju inte ens med. Men ändå, där och då tog en ny julaftonstradition form...
2009 - Förbättring!
Nästa julafton styrde jag upp det rejält och fick med alla, inklusive mig själv, på bild. Så är det ju på många sätt också enklare att fota med självutlösare med digital än analog kamera.
2010 - Fotoförbud
De som känner oss vet att många julhelger förstörts av operationer, sjukdomar och olyckor...
Bruten arm 2008.
Pappas mage 2009. (Fast bilden blev ju av och till och med bra ändå!)
Bilolycka 2011.
Mammas mage 2012...
- The Never Ending Story -
2010 var ingen skadad, men jag fick ändå ingen familjebild (och knäppte bara typ tre bilder totalt under julhelgen). Inte ens dagarna efter. Då var det istället kusinträff på gång och all ork gick till den och sedan var orken helt slut. Raskt mot nästa år, tack!
2011 - Bus
Julafton, fyra dagar efter mammas olycka och ett allmänt jobbigt år. Vi försökte liksom inte ens se ut som vanlig julaftonsfirarmysig familj framför granen. Tack och lov kan man skratta åt det mesta och som vi skrattade julen 2011! Och nu måste ju nästa år blir bättre..?
2012 - Bra , ja, nästan normalt!
Ingen skada som syns och sticker ut i alla fall. Det får man vara tacksam för! Men ändå åter samma önskan: ge mig nästa år och låt det året blir gott, tack!
2012 fick jag till ett riktigt normalt fint familjefoto. Men sedan måste man ju få småtoka lite ändå.
2013 - Tillväxt
I år var vi några fler kring granen. Och granen fick sin nya plats ute i vita rummet. Trångt och varmt och gott blev det denna jul!
Men givetvis blev det några traditionsenliga familjebilder också.
Nu vill jag önska oss alla ett gott slut,
och nyårsönskan är densamma även detta år;
ge oss ett glatt och gott nytt år!
Julaftonsfilmen
Vem var tomte och hur mutade mamma den tomten?
Vad hade Johannes för kläder när vi öppnade klappar?
Vems chokladkaka hade smält mest? Och är det egentligen inte den mest (inte minst!) smälta som borde vunnit?
Här, ta en titt på vår jul så får du kanske får svar på frågorna...
Trötta fötter
Och se här, en julgran utan rötter!
Någon liten stund slockande Johannes, men han tycker väl som så många av oss andra att det är svårt att somna i värmeböljehetta. Och kallt, det var det då rakt inte en endaste liten sekund under vår julafton!
Pappas julklapp
Det åts inte särskilt mycket godis i går. Men tro mig, det balanserade vi med råge upp i dag! Pappa grävde till exempel djupt i sin färgglada julklapp...
Men tro inte att han fick sitta ensam i godishavet! Och med så mycket god hjälp av alla oss andra är det bara en tidsfråga innan godisvagnen åter blir vanlig serveringvagn igen...
Tomtebesök och annat som hör julafton till
18.20
Julbord.
Efter timmar av väntan var alla hungriga äntligen samlade och mat smakade därför ovanligt bra!
Även Enzo var hungrig och försökte gömma
sig under bordet (i hopp om spill kan man ju
gissa) men han fick allt vackert lägga sig på
mattan en bit längre bort från paté (mammas
favorit) och allt annat ack så läskande gott.
19.26
Tomten kom.
Mamma gav honom/henne skumtomtar.
19.35
Pusslet lagt.
Nästa år måste vi ha ett med fler bitar, så det håller för hela julhelgen.
20.07
Efterrätt.
Marängtårta med glass och kolasås.
Gott är bara förnamnet. Tog slut på ett nafs.
20.10
Emelie med man och barn kom just när vi skulle sätta tänderna i marängen. Så om "gott" var förnamnet, är "för lite" efternamnet...
Johannes gillade den lilla tomten där i hörnet och länge länge de tittade alldeles tysta på varandra.
21.37
Förbereder inför fotografering
(och batteriet tar slut just när jag fått till allt)
Efter paus och uppladdning fortsatte vi och fick till en och annat bra och i vissa fall galet bra. Jo man tackar, då har man i alla fall en bild klar till nästa års almanacka! Nåja. Jag ska kolla igenom bilderna lite nogsammare...
22.55
Tomtegröt.
Gott. Men jag skulle ljuga om jag sa att jag var hungrig och därför blev portionen bara en. Och det räckte gott.
Medan stora äter gröt ligger små och leker med spegelbild och fötter.
23.30
Klapparna delas ut.
I tur och ordning öppnar vi en i taget ett paket ur vår pakethög och alla tittar på. Ropar "oj!" när de ser hur mycket skada det gjort att chokladkakan legat under granen... (se filmklipp i morgon om du är nyfiken på hur det såg ut, alternativt själv var med men nu glömt allt)
01.05
Glögg och godis!
Men spela spel kom vi aldrig till. Det tar vi i morgon (alltså senare i dag).
02.09 satte jag mig i bilen hem och exakt två timmar senare kom jag ut ut duschen. Nu ligger vi här, Melva och jag, i en varm säng. Och snart hoppas jag att Melvas spinnande vyssar mig till sömns. Bums.
God jul? Ja tack, det blev det :)
18.20 - Äntligen julmat!
Paketerna packade
De här klapparna packades i går och ligger redan och väntar under granen hemma på gården. Dit är jag själv snart på väg, för att fira jul med hela stora fina familjen...
Efter söndagens kusinträff
Efter kusinträff satt det gott med te och
massage! Tack Erika! ♥
(Och teet vi drack var min tävlingsvinst
efter kusinernas absoluta favoritlek:
julklappsleken.)
Men före det:
glögg och kaffe och kex,
med Linnea och surprisebesökar-Linus
- dubbelt kul ju!
Överraskningskille
och spilletjej
Efter att ha smulat och spillt, gjort mer glögg och bytt duk blev det spelstund. Ubongo och Chicago och På spåret. Kul och kul och kul :)
Efter någon timma kom Erika också. Myste med Melva, serverades mango-te och masserade mig, dumma knut och hemska sten.
En liten kaka till kaffet
Uppesittarkväll med sen middag, ursen fika, fruktansvärt sen glögg. Och godis hela tiden och till sent på natten/tidigt på morgonen. Fast mamma envisas ju med att kalla det mesta i godisväg för "kaka". Här ovan är hur som helt en riktig kaka. Stor och god, tack!
När gästerna gått
När granen var klädd och glöggen slut och alla var ganska så trötta blev det gästboksskriverier bakom nydiskade glas (tack för diskhjälpen, Emelie, inte minst med svåra grötgrytan!).
Sedan kan man tro att jag släckte och gick in för landning. Men nä, inte riktigt än.
Ensam blev jag inte länge. När alla gäster gått kom strax en tillbaka...
Med minifyrverkeri i granen fick festliga kvällen sitt perfekta slut.
Tack för hjälpen (och massagen,) Erika!
God Jul!
♥
G som i guldkant
Gröt och gran och glögg... Vilken fest! Tack för att ni kom och satte ännu ett g till g-festen! :)
Jag började kanske inte förbereda i god tid, men jag förberedde i alla fall. Rosorna fick dela på sig och pryda både i kök, på soffbord och inne på toaletten.
Även om jag alltså inte började i god tid så var jag färdig i god tid... men gästerna kände mig väl och den första dök upp först tio minuter efter utsatt tid. Då var bordet dukat sedan länge, gröten färdig, ljusen tända...
Erika kom först och Mammanoni strax
därefter och så kom Johan också. Och sedan
väntade vi inte längre, hungriga som vi var. När till
sist pappa, Lovisa, Emelie och Johannes
kom fanns inte mycket kvar... och eftersläntaren
Linnea fick nöja sig med glögg och efterrätt.
(Nästa år gör jag minst dubbelt så mycket gröt!)
nummer ett i soffan och väntade på att det skulle
bli dags för programpunkt två för kvällens fest:
klä granen!
Emelie och mammanoni stod i varsitt fönster, längtade efter glögg och tittade ut på oss som längtade efter glögg och klädde granen.
Perfekt! Ja, det där gjorde ni bra :)
Vi var ganska så nöjda med granen, vårt arbete, pyntet och resultatet. Vädret kunde kanske varit bättre. Men det kan det ju nästan alltid.
Inne, tillbaka i värmen igen, blev det glögg, melodifestivalspel och glassig efterrätt till kaffet.
Och givetvis spilldes det en del, både här och var och mest jag på mig själv. Till exempel här, lite pepparkakaglass på min strumpa.
Efter mellospelet föreslog Lovisa ett skriva-och-rita-spel. Här är några fina skapelser efter den goda idén:
"Granen är pyntad" (bild: pyntad gran) "Stjärnan lyser i granens topp" ...
Grankonst när den är som bäst..?
Med många gäster blir det varmt och ett fönster kan med fördel ställas på glänt. Varmast såg Melva ut att vara, men det var nog annat som lockade henne till fönstret...
Årets g-gran
Lite drömlik,
sådär skönt suddig, liksom en lika plötslig som färgsprakande uppenbarelse mitt i grådyster skog.
Nattmask och smitkatt
låg jag nerbäddad när jag fick sms sänt från
huset mittemot. Melva hade börjat slumra och
jag var inte långt efter... men det blev alltså
nattpåhälsning istället, bibelblädder, te och
kattjakt i trapphuset. Sedan somnade till sist
alla där de skulle (du med Erika, hoppas jag!)
God morgon och god helg!
Det spökar!
Någon smyger i trapphuset mitt i natten
(ser någon vem det är?)
I famnen har hon katten
(alltså skuggan i trappan där)
I magen skvalpar teet än
Men nu är det god natt och sov så gott,
vi ses i morgon igen!
Hög tid!
Det är verkligen på tiden att inbjuda till årliga G-festen - Välkommen!
På lördag är det alltså dags. Granen ska kläs, det ska ätas gröt och drickas glögg. Och givetvis ska det spelas spel (se föregående inlägg om årets spelnyhet). Helst ska vi ju ha kul också... Jag hoppas att du kommer och hjälper till :) Du är välkommen!
Från förra festen:
I år är granen mindre och pyntet pyttigare i storlek men fler i åtminstone antal kulor. Summan av allt detta gör att årets gran förhoppningsvis också blir finare än tidigare år. Och pappa hoppas kanske att han inte blir den som river tornet..?
Vi ses på lördag klockan 18.00!
Fyra tepåsar för spelet!
Lampan var mer eller mindre just på plats, när en
godissugen Erika kom förbi. Det blev polly och te.
Och vi öppnade mitt nyköpta spel (som jag hittade
på Ullared, tänke "var det inte det här spelet
som Linnea tyckte om?" och la i kundvagnen)
Ett kul spel vi gav fyra clementiner av fem möjliga. Fast jag hade ju bara fyra. Men fingrar hade vi flera av och polly fler än femav, i alla fall just vid tiden för poängutdelning.
Något att plocka fram på lördag..?
Ullared it is!
(rätt gissat, Linnea!) :)
Ingen kö in (som vanligt) och ingen kö ut (faktiskt inte ovanligt) och knö-fritt hela tiden. Lagom fart, laxlunch och kafferast och allt som allt en fin dag. Tänk att man kan ha det på Ullared. Nåja, det är ju faktiskt sällskapet som gör allt så trevligt, så tack till sällskapet! ♥
Väl inne satte vi igång med att
beta av alla inköpslistans punkter.
Eller bita av.
Gott!
Om man ska tro Lilly.
Dagen bjöd på många goda skratt, ja, man har ju inte roligare än man gör sig. (Vi gjorde oss stundvis väldigt roliga, om jag säger så.) Och Lilly provade sjalar med stor entusiasm och gick sin egen väg när hon inte satt i kundvagnen och åkte med i vår riktning.
Till sist kom vi hem (alltid lika skönt, men extra skönt efter Ullaredresor) och jag och Melva satte oss att skarva sladdar lite sådär på måfå, med hjälp av mun (Melvas) och naglar (mina) och sax och tång och hej och hå.
Gott samarbete, god balans, lite tålamod och förmodligen en hel del tur (inte som att man håller på med sladdar, skruvmejslar och el till vardags direkt) ledde fram till en lysande fin lampa över köksbordet!
Lampan får du se senare. Men just nu kan du få se den lilla värmeljushållaren som jag satte i en blomkruka där minodiscokulor redan hänge och julade. Nu fick det ännu lite mer ljus att glittra vidare i köksfönstret...
Tack för i dag!
Kan du gissa var vi är?
Favorit i repris!
Mitt i bister vintertid (grå och kall i alla fall) kommer här ett klipp från en vacker sommardag. Sommar, den tid då allt är lätt och skönt och gott! Eller? Sommar kan faktiskt också vara träskor med kattkiss, trasslig tvättlina och intrasslad katt. Äsch, vem försöker jag lura... sommaren är ändå bäst!
I den händelse du undrar över vad vi håller på med de sista sekunderna:
Lovisa hade en tenta nästa dag.
Bakom dörren
Mitt i flyttpackningen tog vi en välförtjänt paus.
Och vad bättre plats än hos Margit!
Hon väntade oss med kaffet klart och vi fick
oss därtill en rejäl dos av jul!
Som vanligt har Margit något fint på sig.
Och som vanligt är det fint också runt omkring henne.
Och visst är det ganska tydligt, att Margit tycker om djur!
Johannes första fyra månader
Nyfödd Johannes, Värnamo 16 augusti:
Första mötet, Järnboda 30 augusti
Tredje fredagsträffen, Läroverksgatan 13 september
26 september
4 oktober
18 oktober
23 oktober
30 november
12 december
Fyramånaderspojken
Att fäktas med väderkvarnar och hålla hela världen i sina händer
Margits fina små saker. Och några stora för all del. Och några riktigt tunga också faktiskt. Men framför allt många. Det är verkligen ingen enkel sak, det här med att flytta. Efter några timmars plock är där i alla fall bra mycket färre saker kvar i lägenheten på Sägengatan.
Storebror och lillasyster på väg till sin nyflyttade moster med ännu några prylar.
Inte lika gott om plats här bakom dörren, i nya hemmet på "Fryken". Men många ting fick följa med. Fler än väggarna mäktar med, kan man väl säga...
Efter fikastund hos Margit åkte vi tillbaka och
packade lite till. Vi fyllde hela bilen och allt fick
kunde tro det, men det gick! Så nöjda stängde
vi dörren om pappa, gick runt bilen - och såg
att hela världen fanns kvar och väntade...
Så kom det sig att jag på vägen hem
satt med hela välden i mina händer.
Så går en flytt till
sen blev pappa packad
Fredagsfilm man vill se en gång till
(för man såg den ju knappt!)
Fredagskväll med grannflickorna. Kaffe i köket och sedan blev Erika pysselsugen...
Narnia i rutan, julkort på golvet.
Det blev en afton av kaffe och te, choklad, film och pyssel. Allt i en enda skön kvällsskum och småsuddig röra. Ingen såg väl riktigt på filmen så där fokuserat att man på slutet förstår allt som hände/händer. Mest var det fötter i soffan, sitta med Hubert på huvudet, prassla godispapper, prata prata prata och pyssla klister överallt.
Barn tycker om godis. Geisha är en godis.
Och jag är en geisha!
Så med denna klädsel har Linnea fått till inför tonåringarnas julfest som är ett barnkalas med tema "Så här kommer ni aldig få se mig igen!"
Och konsten att få i sig en hel bakelse av storleken större
A-B bjöd på lussefika (tack!) och nånstans i halvlek kom mamma och pappa och gjorde oss sällskap. Pappa valde största bakelsen som fanns. Mamma köpte en påse "nyttigt fika".
Tricket är alltså att ta hjälp! Nä, inte så
mycket att bara hålla ordning på instabil
bakelse. Mer hjälpa till att äta upp!
Delad glädje och allt det där...
Konsten att rulla runt
Som allt här i livet gäller det att samla kraft inför allt man ska göra som är av ansträngande karaktär. Sedan gäller det att hushålla med kraften, tänka efter och planera en aning, satsa i rätt tid och vila i rätt tid och med tiden också lyckas. Oftast får man också riklig lön för mödan!
Att samla kraft och ta sats
Att vila, tänka efter och planera nästa steg
Att försöka och
att ge upp och
att komma igen
Att lyckas
Lönen:
Frisörbesök, glöggtest, montering och kattsömn
Jag följde med storasyster till frisören. Sedan gjorde vi en middag på landet, i väntan på att fler av familjefolket skulle komma. Och med sig hade de ett nytt köksbord, som skuvades ihop och invigdes med kvällsmat och glögg nummer tre på min testlista för i år (om du undrar: päronglögg på tredjeplats, äpple och röd druva på andra och äpple och lingon på första plats)
Nog pratat. Här kommer istället dagens digra bildskörd och det behövs nog inga förklarande ord nånstans alls...
Tar du mitt bälte?! Det var ju gott ju!
Medan alla (båda) pojkarna myste i vita rummet, fixade alla flickorna med nya köksbordet. Sedan dukade vi, jag värmde glögg, Stina försökte sno ost, mamma undrade "var är tårtan?" och pappa åt många pepparkakor. Det är ju så han håller sig på så hög och jämn snällhetsnivå!
I brist på många kakor får man läsa många recept...
många tårtor är nog att vänta!
För som mamma, med näsan ner
bland välbläddrade bladen, sa:
Vadå bortglömda tårtor?
Här glöms inga tårtor!
Öjjan har lite bebisskräck, men här lider man ingen brist på goda sovkamrater ändå!
God natt och god helg!
Kaffeprovning light
Erikas och mina senaste fikastunder har inte bara varit vanligt kaffe i kopp, utan lite mer åt kaffeprovarhållet. Många små koppar med olika sorters droppar. Kopp efter kopp efter kopp. Någon sort lite godare, ingen äcklig (det är ju ändå kaffe!) och ingen klar vinnare. Nä, man är väl inte nån finsmakare när allt kommer omkring. Vad är gott, mer gott, inte alls gott... Som Erika sa "jag vet att kaffe är gott!". Behöver vi egentligen veta mer?
Toyota eller Volvo?
Helgens bilkrångel plus gårdagens bilkrångel är lika med dagens toyotakörning till Värnamo. I slask och dimma. Men det var lättrattat och sätena var sköna och till råga på allt blev det god lunch för mor och far och mig, i väntan på att syster skulle bli klar med sitt.
Klart man vill ha tårta, när det lunchas på
Stigs! Men soppan var slut. Äsch, mamma
såg till att pappa fick sig en tårtbit ändå :)
Sedan fick jag inte skjuts hem.
Jag körde inte heller hem mig
själv. Istället körde jag vidare i
modd och mörker och hemma
på landet tände vi fort brasan,
kikade på Margits fina ting, åt
kvällsmat, planerade köp av
nytt och nätt köksbord... Men
mest satt jag där, med katt i
knäet, och njöt framför elden.
Goda dagen slutade till sist
med skjuts hem och försiktig
kvällspromenad med Erika.
Tack för i dag! ♥
Parentes.
Volvo sämre eller bättre? Öh. Är vår Volvo bättre än någon annan bil?!
Kaffet som såg ut att adrig ta slut
Idag blev det spontan tjejkväll mitt på eftermiddagen,Mammanoni, svärdottern, barnbarnet och jag och Melva.
"Ska vi leka?" fråga lilla S många gånger. "Jag ska bara dricka
upp kaffet" svarade jag och lilla S kollade efter hur mycket där
var kvar. "Nu är det slut!" men det var det ju inte, så jag drack
och mammanoni kom med påtår och jag drack och lilla S sa
"nu är det slut!" trots att det var mycket kvar. Nåja. Slutligen
tog det faktiskt slut och vi spelade memo och vann båda två!
Framåt kvällen gick Melva och jag
de få snöstegen hem igen.
Lilla S fick sin väldigt
försenade födelsedagspresent
Framme vid porten väntade Zlatan. Han
kom ut och välkomnade oss och följde
sedan Melva tass efter koppel (katt-
versionen av "hack i häl") in igen.
Och när en försvann in blev en småsnopen kvar i trapphuset.
Förra fredagens film
Förra fredagen
Emelie och Johannes på besök.
Det var några veckor sedan sist, så
den lille pojken hade hunnit bli
en aningens större pojke...
Efter vår lagom sena lunch
(tonfiskwraps) tog vi en liten
promenad och kom hem med
lite god glass och släta bullar
som passade gott till kaffet/teet.
Eftermiddagen försvann i rask tempo och plötsligt var det kväll. Lite kvällsmat och sedan hejdå och god natt. Och på torsdag ses vi igen...
Fastfrusen
I dag skulle jag hälsa på Johan i Jönköping. Det gick väl så där med den planen.
Trots envetet isskrapande och snöborstande och trots någon form av magisk (förmodad genomfarlig och absolut miljöovänlig) blå vätska som skulle få isen att försvinna... Efter isbana nerför backen tänkte jag om, vände om och gav helt enkelt upp och drog något gammalt över bilen (en gammal gul matta närmare bestämt) och gick in igen.
Tur att alla inte tycker lika illa om snö och kyla och is, utan orkar trotsa allt det där.
Snälla vännen Johan för exempel, han trotsade vintervädret och så blev det en filmkväll här hos mig. Gott tröstpris!
Vyssa ett gull
Vemodiga sånger har nog alltid varit favoriten. För det här är min favoritsång som barn. Den tid då pappas falsksång var som värst (myket blir bättre med åren, så även pappas sångröst) men kanske är det så att det bara gjorde sorgliga/fina sången ännu sorgligare/finare..? Tänk, livet var allt bra enkelt och skönt när man var liten! Det sorgligaste av allt var den tredje mannen, han med trasiga kläder. Det var liksom det sorgligaste man nånsin kunde tänka sig.
Först nu, när jag fått sjunga denna favorit för Lilly, har jag lärt mig att det finns fyra verser till (varför sjöng du inte dem, pappa?) Mycket blir bättre med tiden och den som väntar på något gott och så vidare... ja, se bara här, min sorgliga sång fick plöstligt några gladare verser!
Jag vet inte om det är eller blir en favorit för Lilly, men det är inte alldeles otroligt. För hon gick från docklek till däckad på några sekunder. Där jag satt på köksgolvet och trallade till musikboken, klättrade plötsligt en trött tös upp i famnen och somnade på min arm. Och den här gången hade jag möjlighet att föreviga vår vyssa-Lilly-stil. Helt okej stil tycker vi! Fram till att man ska resa sig upp med en tung(t) sovande tös i alla fall...
Byssan lull alltså, så vyssar man ett gull!
Och sen,
när lillasystern sov i sin säng,
kunde storebröderna och jag
festa loss på lussekatter!
Från förra fredagens gofika:
två bröder, två liter
och ett blåbär
Pyjamasklubben
När det är kväll och Erika knackar på för kvällste har vi senaste veckan (eller veckorna?) kört samma sköna klädkod. Vi möts i våra pyjamasbyxor! Det är det positiva med att bo bara några steg från varandra.
Det negativa är att de där stegen kan gå genom snöstorm
Gissa!
Ja, vad är det som de håller på med egentligen?
Erikas teckning, motiv lite diffust..?
Gårdagens testund
Ute yrde snön
men inne hade vi det riktigt mysigt
Men framåt natten skulle ju Erika hem också,
bland snöflingor och omkullblåsta cyklar.
Det var så att hon tog sig åt pannan.
Steg i snön
Efter att jag varit hos mammanoni på kaffe och hållit i ännu en "Lär känna din dator - allt från knappar till appar" kurs för mammar och pappar (äsch, det är ju nödrimmens tid nu!) gick jag hemåt - i snön! Jo jo, jag hade ju sett flingor singla ner redan på vägen dit, men hade kanske hoppats att de inte lagt sig så väl tillrätta. Nej, det är inte så mycket snön jag har emot. Mer kylan som kommer med den. Och att det mest blir slask av alltihop. Eller, ännu värre, isbana överallt.
Nåja. På vägen hem gjorde jag alltså spår i snön. Och dessutom kunde jag se att min kaffesugna gäst redan var på plats och väntade i trapphuset. Och det långt före jag själv kommit in i trapphuset.
Väl inne i trapphuset såg jag att gästen snubblat sig till min dörr. Ja, jag säger ju det; vinter är mest kyla, slask och halka och blöta strumpor! ;)
Inne var det desto varmare, tända ljus, kaffe och många kakor
Gårdagens hus och ljus
Gårdagen på landet:
grönkålsoppa, sortering och släng av gamla saker,
in med kläder i nya garderoben, kakor till kaffet
och tomtegröt med mycket kanel.
Vi har dåligt med belysning just nu, både inne och ute. Men när det skulle bäras skräp till brasa och garage kom hantverkarens klotrunda lampa väl till pass. Vanligtvis (om nu knappt en vecka kan räknas som "vanligtvis") står den tänd inne på toaletten där elen fortfarande fattas...
Margits fina snirkliga stol, pyntad med mat åt fåglarna
Ingen människa är en ö
fast stundtals kan det både se ut och kännas så.
Men har man då tur kanske man kan slå ihop sig med en annan ö och göra några pärlhjärtan...
och kanske renovera hus i fyrtio år, ett hus där alla öar och hjärtan får plats...
No man is an island
Så möttes mamma och pappa
Två systrar och en granne i en mosterbil
Nu kör vi!
Och vi blev körda av ingen mindre än Erika! Som med tungan rätt i mun fick oss ända till Värnamo.
Vi firade vår säkra framkomst med latte (som jag längtat!)
Och en vädigt stor bakelse...
Som gjorde Linnea väldigt mätt!
Efter lattefika och snabb titt inne
på bokhandeln intill (åh, vad mycket
julklappsfint där fanns!) vinkade vi
av Linnea och körde hemåt igen i
tröstande tankar på att det bara
dröjer två veckor till nästa gång...
Och under tiden får du ha det så
bra, där borta i ditt Helsingborg!
På vägen hem var Erika lite mindre nervös. Så bra! Det firade vi med pizza. Men först förbi ica för att hämta glömda lotter och in på Tehås för att se om det var vinst (det var det inte, som de ser) och in hos frisören för att beställa tid (när jag ändå liksom gick förbi) och till sist, efter biltillbakalämning och pizzabeställning kom vi hem till Läroverksatan igen.
Och eftersom det inte är en bild på hela pizzan kan du nog lista ut att Erika gjorde som vanligt och lät sig väl smaka på direkten och mitt i dukningen! Det där en tradition som är seglivad kan jag intyga utan minsta tvekan ;)
Var är sista biten? ......................... Jaaa, där hos Erika är den ju!
Och vad som också hör till vanligheterna och är lika envetet återkommande är ju Melva som ber om att få smaka. Extra enveten är hon när det är ovanligheter som bjuds, som kött och skinka och sånt katter tycker är kalasgott.
Som hela julen på en och samma gång
Adventskalender, glögg, julkort och pyssel, många tända ljus, fika, paketprat... helt enkelt en rejäl rivstart på december och juletid!
Linnea pysslade
och serverade mig kaffe,
så att jag inte skulle somna om ;)
Och när det mitt i klistrandet
vankades julkalenderpremiär
blev det pysselpaus
och jag fortsatte
tema: hjärta
och serverade oss
päronglögg
i väl valda glas...
Efter julkalendern pysslades det
klart och jag bryggde nytt kaffe,
trots att det kändes som mitt i
natten. Men klockan hade inte
ens slagit nio, så jag kunde ju
väsnas lite mer i köket. Alltså
kunde det bli blåbärssmoothie
mitt upp i kortspelandet!
Linnea drack kaffe på kattvis.
Men hon sa att det inte alls smakar bättre att lapa kaffe. Så sedan drack vi som vi brukar och spelade kort som vi brukar och hade det mest så där gott som vi alltså brukar ha det. Fast det var nästan skrattförbud där ett tag...
Så mycket blåbär att så fort den ena öppnade munnen
började den andra att skratta.
Första december och första advent
Strålande sol och ingen snö -
inte mig emot!
Det känns liksom inte alls som
december och första advent
tyckte jag bara dök upp och
kastade sig över mig. Nåja,
det har jag ju faktiskt inte
heller så mycket emot.
Efter fin stund i fullsatta kyrkan åkte jag ut till gården för att utfodra katter och höns. Och beundra allt nytt. Här, ett smakprov:
Öjjan trampade otåligt nya köksgolvet i väntan på maten
och upp och ner för nya trappstegen
Men upp sängen och trampa bland kuddarna fick han inte (i dag)
Nya mjukgröna toaletten
Där finns till exempel en bra spegelmed bra belysning (på gång).
Det du, Lovisa!
Efter hönskoll, kattgos och husesyn var huset (någorlunda) rent, djuren mätta och jag hungrig. Så jag åkte hem. Och gick och la mig och sov till en viss liten pysselsugen fröken hörde av sig...
Just nu: pysselstuga
Lilla fröken pysselsugen
Själv sitter jag kaffe och väntar på att det ska bli dags för adventskalender och päronglögg!
men den som väntar på nåt gott...
