Firar valborg som aldrig förr
Men vi fortsatte att ha det gott inomus ända till dess det slutat att regna... Tack för i dag!
En julklocka och andra vackra saker.
När under julen de klinga
klockornas manande ljud
O, må mitt hjärta de bringa
frälsningens budskap från Gud
Min kväll med Erika
som var sjuk, snörvlig och smått febrig. Så hon fick tröst av Melva. Eller tog. Och så spelade vi UNO, drack några koppar te och åt polkagrisar. "De är bra för halsen" enligt Erika. Och hon borde ju veta, som har ont i halsen sedan flera veckor... Kolla upp det där nu, Erika! Och tittade på ännu ett fjällbackamord. God natt på oss!
Min dag med mammanoni
Mammanoni fick tag i ett par bra skor - som vi invigde med promenad, så klart! Men först mellanlandade vi i ngåra andra affärer och tog fikapaus på Linnéas konditori.
Och efter promenaden tog vi kvällsmacka framför tv:n.
Tjepmannens fina kort
Man kan ju undra vad detta är för något litet svart, hopvikt och tejpat.
Min pappa, 18 år.
Man kan läsa och förstå att det alltså tog nästan på dagen tre månader för honom att ta sitt körkort. Tejpen vill man ju tro tillkom långt senare. Första bilen var en orange Saab vill jag minnas att jag hört. Hursom är det, då som nu, hans favoriter vad gäller färg och bil.
Hur gammal han är här är svårare att veta. Är identitetskortet giltigt i tio år är han 23 år. Fin är han ju i alla fall, den där Kent G, i sina jättepolisonger och allt!
Hälsning i brevlådan
Vad fint att få komma hem och finna denna hälsning i brevlådan!
Nu träffades jag ju de gräsligt långa budbärarna mittemellan hemma på gården-stunden och bönemötet och kunde både krama och tack på förhand. Får väl se om någon fikasugen dyker upp i morgon och hjälper mig... ;)
Bönemöte
Med ett fönster öppet ut mot världen och sommarvarma kvällen och med lite kallt att dricka,
satt vi inne hos kattglada paret och läste, pratade, bad...
Sedan blev det mycket och mycket gott kvällsfika!
Men katten Trippex kom jag inte mycket närmre än så här:
Solgul tulpan
På landet trädgårdsarbetades det en del i dag, men jag njöt mest av sol, blommor, kacklande höns och glass!
Kaffe ute och inte inne och litet problem med väderstrecksminne
Sol i hjärta, sol i sinne! Men här är ju från två olika kaffetillfällen. Sol ute är lika med kaffe ute och så får man flytta sig efter sol och skugga som man vill!
Söndagskaffe med mammanoni och hennes extramamma
Påsken har jag plockat bort nu. Dags att börja tänka på hur en midsommargran skulle kunna se ut...
Från dagens kaffestund, innan jag plockade påskäggen
Problem att ta ut rätt väderstreck har jag ju alltjämt.
Men eftersom dagens kaffestund inträffade prick tio
över tolv tog jag hjälp av gammalt skolknep och tror
att jag nu är närmare sanningen än någonsin förr!
Min skugga, i dag klockan 12.12
Mamma är ju inte så bra på höger, vänster och väderstreck... Nu tror hon att hon kanske kommit något på spåren om var var/när/hur det gick så snett!
Andra har ju mer problem med hur man kopplar en katt.
Jag hjälpte till och tipsade därtill om en bra bok!
Kamera-Kajsas film
Förra gången, alltså andra uppsjungningen, fångades aldrig på film för min del. Men här, första gången utanför Gnosjö, fick jag några minnesklipp - tack! Nästa gång blir det sång i missionskyrkan... kanske blir det några klipp då också? Kanske till med ett med skärpa?! Till dess, håll till godo:
Gospel i Marås
Gospelkören var i Marås på gudstjänsten i Saron och sjöng. Jag slirade in med någon minut kvar, ovanligt tidigt för att vara jag - men ändå sent för att vara medverkande... Nåja, man får ta det, eller helt låta det vara.
Somriga skor hade jag också. Och jag kände mig lååång! Alltid lika härligt och ganska så ovanligt...
Starka Erika
Här ser du hur det såg ut innan jag vinkade
adjö till min tv. Något man använder sisådär
en gång i halvåret kan man likaväl göra sig
av med, eller? Ja, jag får väl se när det är
dags för esc och mellotider igen...
Tack starka vän för hjälpen!
Och vad roligt att se att träningen
faktiskt ger resultat! ;)
När Erika lyckats komma med nästa buss, (grattis!) fortsatte jag att plocka och fixa och till sist blev det kväll och någon form av slutresultat. För nu måste jag sova, god natt!
Samma katt, samma rum. Bara några timmars mellanrum.
Fika bland blommorna
Det börjar äntligen slå ut!
När vi njutit i solen och av kaffe... tog vi påtåren när Erika kom tillbaka efter att ha missat bussen.
Ja, men så kan man ju också göra! ;) Sedan, eftersom det dröjde länge till nästa buss, fick jag
hjälp både att bära bort och städa rent... Tänk vilken fantastiskt god start på min dag!
Ute på gården välkomnar vi våren
Men innan blev det lite förfika med Erika.
Och nästintill likadant avslutade jag dagen!
Popcorn och choklad, tack tack!
Och precis som kvällen innan:
ett Fjällbackamord...
Premiär för nya serien!
Det blir blod, svett och tårar när Erika tränar.
Orkar hon lyfta däcket?
Hur tränar man med en parkbänk?
Vad gör man egentligen på det där bygget av plankor?
Och viktigast av allt: vad ska man ha på sig när man tränar?
Vad gör man egentligen på det där bygget av plankor?
Och viktigast av allt: vad ska man ha på sig när man tränar?
Här har du första delen, där Erika kommer till utegymmet och försöker att ta sig an alla redskapen. Ibland blir det helt rätt och jag imponeras lätt och hela tiden!
Nu är löken satt på plats!
Men först: sopplunch i församlingshemmet!
En fin liten andakt innan soppan och, till pappas stora glädje, pannkakor! Han är ju, enligt mamma, uppvuxen på pannkakor och tycker själv att det är alldeles för lite av just pannkakor i hans liv.
Med lätta steg, men tunga magar, gick vi sedan hemåt. Och efter en stund tog jag en påtår i solen med Erika. Och plötsligt hade jag sått mina frön också..!
Vattnade gjorde jag ju också. "Glatt som en barn" sa Erika, så jag såg väl ut ungefär så kan man tänka...
Sitter med stickare
Men själv håller jag mig till tekoppen!
Dagens promenad, glass, film och bild
Vi kom hem och i fel ordning åt vi glass och mat. Och tittade på "Återträffen"
.
Lagom till läggdags åkte jag ut till mamma och pappa och var kvar till efter lamporna släckts...
Av Margit fick mamma denna bild. Margit högst upp och henns storasyster (min farfmor) Helmy till höger.
Sömnlös på grund av katt
Men det är mest den där fladdrande saken som stör. Melva är ju söt både när hon sover och när hon intresserat jagar flygfän. Men när man släckt lampan och lagt sig och kommit till ro, just precis då vill man inte att jaktsäsong på huvudkudde ska börja...
Nu verkar jakten vara över för denna gång och förhoppningsvis slocknar vi båda två på under en minut. Åtminstone jag är så trött. Hoppas du fick sova gott hela natten :) God morgon!
Hundfri promenad
Men ni var saknade. Speciellt vid vattnet, då tänkte jag extra på Cello. Fast inte är det synd om honom inte, som badar både när han får och inte får!
Nästa gång tycker jag hursom att vi tar en rejäl pausparkering
när du badar, så att Lovisa och jag kan sitta ner och fika eller nåt.
Det vore gott!
Slut på lovet
Men förhoppningsvis inte slut på dessa
underbara soldagar! Jag ska ta lite ledigt,
men snart ska jag gräva ner lök och frön
och hoppas på god skörd. Fast det är ju
bra härligt att bara sitta ute i grönskan
som är, dricka kaffe med grannflickorna.
Påtåren tog vi ändå inne, med Chicago-
spel (grattis, Linnea!) och fejktatuering...
Tack för alla fina dagar och godisgoda
filmkvällar ♥ vi ses snart igen!
Till dess får du titta ner på armen då och då
och komma ihåg hela tiden.
Påskafton - från morgon till kväll
Det började med kafferast efter dammsugning medan mattorna hängde ute och Melva njöt i solen. Linnea kom, fotade och gick en sväng med Melva och vi drack några koppar, läste några pausord och plötsligt var det dags för mig att åka till landet...
Mamma och pappa bjöd in till påskbordet och Johannes var dj. Och när vi skulle gå en liten promenad neråt sjön var vi borta i över en timma. Men själva promenerandet tog väl inte mycket mer än halva tiden i anspråk. Det såg Cello till!
När vi kom in satt det gott med lite morotskaka, tack så mycket!
Och när jag kom hem satt det gott med lite midnattste och godis godis godis... Den fina fjärilslyktan fick jag av mamma i påskpresent. Och du vet ju, fjärilar kan man inte få för många av!
Första glassen!
Äntligen sol och värme på riktigt!
Det firade jag med min allra första glass
ute, tillsammans med dessa båda som
redan hunnit sätta i sig flera uteglassar
i år. Nåja, jag brukar ju inte ofta vara
ute i god tid om man säger så...
Sedan tog jag mina påskägg till mammanoni, där det vankades fika med nästan hela den fina familjen... gott! Vi gjorde bland annat ett One Direction-test (men jag är ju inget fan, så det gick så där) och vi åt god pita med fetaost. Och till sist fick med mig pita hem också, mammanonis egna supergoda spenatpita - min favorit! Tack ♥
Påskpromenad
med Cello. Och tidvis utan Cello.
Mesta tiden var Cello i sjön och simmade...
Vi ringde Lovisa och frågade vad vi skulle göra...
Cello, kom! Cello, nu går vi hem. Hej då!
Cello, kom! Cello, nu går vi hem. Hej då!
Påskmiddagen
Jag tog med mig några påskägg och åkte ut till landet
Där hjälptes vi åt att duka bordet. Och äta upp allt gott!
När vi ätit oss riktigt mätta (och vissa tagit en liten kaffe på maten) ställde sig någon med disken, en annan att baka, någon satte sig och resten gick en promenad...
Morfar
En facebook-lånad bild, där min mormor och morfar syns.
Mormor minns jag ju väl, men morfar fick jag aldrig möjlighet att träffa.
Visst är det fint att foton finns!
Efter konserten
Ingen bild från den och igen familj där. Men när vi trallat klart ringde Lovisa. "Var är du?" "Hemma"och det kom fram att de tagit fel på tiden... Istället blev det kaffe, popcorn, godis och Chicago här hos mig och det är ju inte fy skam det heller!
Lite synd bara, nu när pappa var så finklädd och allt ;)
Sedan poppade vi mer popcorn och såg mer av Beck.
Vissa gjorde det utan strumpor på...
Tack för i dag ♥
Hundlek - filmen
Påsklovets andra promenad i Töllstorp. Cello mindes den förra och därför var det en ständig dragkamp mot vattnet... och plötsligt lyckades han att smita! Tänk om han kunde lära sig att var får han bada och nöja sig med det (och inte dra (och bada!) precis hela tiden!)
Ännu en filmkväll
Det nästan aldrig fel! Bara väldigt svårt att välja film ibland... I dag, igen, blev det två Beck-filmer. Med paus för mat och så... Drack te i våra nya koppar och åt omelett på ägg från hönsen hemma på gården. Ah, det blev en god avslutning på dagen!
Mycket kaffe kräver stora koppar
Efter Berntsfikastunden stack vi till second hand. Det var längesen sist och det är väl därför som jag faktiskt kom hem med ett och annat (du anar korgen bakom Linnea...) Och Linnea har ju fått ett och annat, men det här är faktikst hennes allra första köp till lägenheten! Två fina koppar för goda kaffestunder... jag kommer snart och hälsar på!
Lilly och Cello
Man kan nog säga att de två minsta fann varann
Fast kopplad fick hon honom aldrig, trots stånk och stön och djupa suckar.
Påskfika på Bernts
Mina goa grannflickor och jag åkte till Bernts för en påskfika.
Erika tappade inte sin macka, men allt som var på den. Linnea åt en sockerbulle och försökte att
inte slicka sig om munnen. Själv åt jag en god macka och var mätt väldigt många timmar framåt...
Jag köpte en söt påskkyckling,
som fick tummen upp och
som jag fick hjälp att äta upp!
Hundlek
Det hörs och låter och märks och kan säkert skrämma halv ihjäl den hundrädde, när stora Enzo och Zeeta sätter igång att leka. Här är tystlåta stillbilder i väntan på de ruskigt rörliga...
Men Cello, han satt mest och drömde sig bort. Säkert nåt om löv.
Årets påskbrunch
Finfrukost med fina vännen ♥ Kan man få godare start på dagen?!
Mitt i stöket
Mitt i maten
Sedan kom och Erika och hjälpte oss med det sista!
Här kan du se hur vi ordnade med krossade polkagrisar till smoothien och varför vår frukost tog slut och stopp så plötsligt...
Och ännu en påskpyntad gran
Skroten på vägen hem
Det blir nog det här möbeltyget!
Själv kan jag som vanligt inte riktigt låta bli fjärilarna... Kanske dags för ny gardin hos mig?
Men det enda som fick följa med hem i dag var några små knappar.
Ett annat påskpynt
Nu går vi in till Margit och ser om hon hunnit påskpynta lika fint inne hos sig...
Dagen så här långt
Upp tidigt (för att vara jag) och iväg till Göteborg. Sjukhuslunch medan mamma tränade fingerfärdigheten och sedan mot Lindome. Men där var det stopp - vem har nyckeln? Ingen.
Ringde Kent-grannen som inte kunde hjälpa, så snopet! Så då plockade vi blommor istället och åker nu med dem till Margit.
Efter filmen
Då var det ganska stökigt på bordet. Och några popcorn kommer jag säkerligen att hitta då och då under hela veckan... Gott (tack!) var det i alla fall och bra var filmen. Men jag tror nog att det dröjer innan någon föreslår en film som lockar till gråt, eller hur?
När jag torkat tårarna satte vi oss med tekoppar och de sista marshmallowsen i köket. Och plötsligt var det tävling... Det är ju tröttande både att gråta och att skratta, så här kommer den oklippta (lata) versionen:
Promenad och pizza
I går, efter frukost och utefika och lite vila (bra mycket mer än bara fem minuter), tog Erika och jag en promenad och Erika visade hur man använder det där utegymet...
Till kvällen blev det pizza och godis och det började med Harry Potter, men slutade med Lejonkungen, som vi såg ända till vi tog slut (och det gjorde vi en bra bit före filmen tagit slut).
Vem orkar?
Det där stora tunga däcket som borde vara omöjligt att lyfta... vem flyttar på det? Varje gång jag går förbi har det flyttats och varje gång är där folktomt. Någon gång hoppas jag ju se det där bärarlaget, för nog borde det röra sig om ett flertal däcklyftare som bär?
Emelie orkar inte
Joggaren orkar inte
Jag orkar inte, jag går bara förbi. Men orkar Erika..?
De sista frukostminuterna
"Som en hallonlakritsskalle"
Så kan man svara om någon undrar hur man har det, hur läget är, hur man mår...
I går hade vi kvinnofrukost i kyrkan och Cajsa Tengblad var där och talade, delade med sig av kloka ord, tips och erfarenheter. Om att ta paus, vila, tänka på sig själv och inte bara andra. Eller på andra och inte bara sig själv - balans alltså, jo jo! Det är viktigt. Och det som är viktigt, det tar ofta tid. Sa tidsoptimisten Cajsa.
"Det som är viktigt är det sällan bråttom med
och det som det är bråttom med är sällan viktigt"
"Hej, hur är läget?"
"Jaa, som en hallonlakritsskalle"
Å ena sidan rött och sött och gott, å andra sidan svart och jobbigt.
Cajsa Tengblad talade utifrån sina tre böcker, men det var också diskussion kring kaffeborden där vi alla fick tillfälle att dela tankar och erfarenheter och några vågade dela dessa med alla i rummet. Och sedan köpte Lovisa och jag oss 5 minuters paus var.
Här dricker vi goda smoothies
Här köper vi pausböcker.
Sedan åkte vi hem och satte oss i solen. Vinden var också med, så filtar var absolut på sin plats! Det värmer även gott när man får ett fint kort, en fin present - tack! ♥ Att få tre goda rätter severade, jo det ser jag verkligen fram emot! Och tydligen mamma och pappa också...
Snart påsk
Och snart mera sång. Vi ses! :)
Det blir några nya sånger och förhoppningsvis låter det bra. "Kan det låta bra när man sjunger den här?!" undrade någon i kören mitt i en låt där vi letade i stämmor och taktslag, körledaren vevade med armarna och alla sjöng alive alive alive i typ en evighet och helt hysteriskt (för det ska man!). Körledaren svarade "ja". Vi får hoppas att han har rätt!
Bildäck och bokbål
Vilken tacksamhet man känner när man får hjälp med att byta däck. För även om jag skulle dra åt så hårt jag kan, är jag rädd att däcken kanske skulle åka av i farten.... Så, tack så väldigt för hjälpen!
En dag av styrka, uteliv och het vårstädning!
När Lovisa skulle slänga ännu en bok på elden bläddrade hon och fann gamla foton från gamla tider. Kanske vill du behålla dem, mamma? De båda polaroidbilderna på de där fyrlingarna (alla pyttesmå, alla överlevare) du var med och förlöste en gång i tiden och som du då och då nämner. En bild hjälper minnet en god bit på väg, faktiskt en mycket stor bit på minnesvägen... Några andra böcker försvann ändå i lågorna och så även min fina (men fuktskadade, nötta, trötta) sekretär. Till skillnad från hela övriga familjen finner jag det dock ganska skönt att slänga. Fast det är nog mest av allt en (mot)reaktion på deras hamsterfasoner...
I morgon blir det vilodag och på lördag väntar kvinnofrukost... God helg!
Tre hundar, en farlig häst och ett dopp i sjön
Vi tog promenaden runt sjön, men tillhörande dopp. För så fort vatten finns där Cello finns, så tillhör det att ta sig ett dopp. Något som hände för första gången var däremot ett möte med Zeeta. Några försök till lek blev det och kanske möts vi snart igen, då inte koppel trasslar, hindrar och förstör...
Plötsligt händer det...
Med vinst! Tack!
Kvinnor kan!
men jag fejkar lite ibland.
Och när jag burit tomma kartonger fyllde jag tomma magen med
smörgåstårta, åh så gott! Nu: mot landet för däckbyte!
Promenad hela dan
Nä, det är klart vi inte gjorde det! Men det känns nästan så. Fråga bara Cello...
Det började med att jag hämtade Lovisa, Enzo och Cello. Och vi hann inte många meter förrän bajspåsen åkte fram.
Och det dröjde ännu mindre innan de åkt fram igen. Men snart var det raka vägen mot skogen och där blev det både frispring och dopp i sjön.
Medan Cello badade drack jag kaffe. Man fryser ju bara av att titta på!
Sedan skakade Cello av sig värsta vattendropparna och raskade på för att träffa Zeeta (mer om det kommer för den som väntar).
Efter långpromenad, bad och lek blir man ganska mör. Lovisa satte sig en stund i massagestolen, jag fixade lite mat, Cello sov mest hela tiden...
Nu ska jag göra som Cello gjorde hela kvällen här: sova! Fast jag låter nog att bli att snarka som Cello.
Tack för i dag!
Grattis - massa mat och glass i stora lass!
I går firade vi Isabelles födelsedag med middag ute. Underhållning ingick också, någon form av sång och marschdans med pyrouppvisning... Men så fort polisen gjort tummen upp, hejarklacken gått vidare och bio-damen sopat bort resterna fick vi matro igen ;)
På andra sidan gardinen, inne på restaurangen, hade vi det både trevligt och gott och jag åt så att jag fick magknip...
Lagom till glassen var jag pinsamt mätt. Men, hallå, lite glass går alltid ner ändå!
Hurra för Isabelle!
Marängsviss och Wallander
Äntligen är det som det ska vara - helgmys med grannflickorna! ♥
Snabbt dukade vi fram.
Längre tid tog det att välja vad
vi skulle se. Till sist blev det en
helt okej Wallander-film, men det
var ju mest tack vare soffmyset
och marängerna som det en
fin kväll... tack flickor!
Mina fina hjärtekoppar funkade utmärkt till chokladsås och kinapuffar!
Det glömda favoritljudet
Det kommer här istället. Tillsammans med den rekordlånga promenaden, backe upp och backe ner och under några stunder till synes utan mål och slut och ände... Det är ju tur att jag går i ett sådant rrrasande tempo. Vilket också är upphov till Johannes skratt och därmed utsett till nya favoritljudet (det gamla "prutt" är ju so yesterday news)...
Äntligen är du här igen!
Välkommen hem, lilla hjärtat! Och som vi längtat och väntat... i över en månad! Men den som väntar på något gott... kanske får fyra hjärtan kring bordet en dag? Se, det fick ju jag! Tack ♥
Två hjärtefina flickor och två hjärtefina koppar. Och så mitt lilla melvahjärta så klart!
Födelsedagsfika igen!
Jag tror nog att det är
enkom fördelar med att
dra ut på firandet -
tårta igen!
Denna gång blev det
en glasstårta och jag
fick tillfälle att inviga
mitt nyköp och spritsa
grädde på marängen.
Kanske att det gjorde
tårtan en liten gnutta
godare..? Åtminstone
inte ett dugg äckligare!
Efter att alla fått sig varsin blåbärsmun (och någon kanske därtill en liten blåbärsnäsa också) avslutade vi allt med ballongblås och jag tackar så väldigt för värmande gratulationer, kramar och presenter.. tack att ni kom! ♥
Påskgranen
Medan jag tog fram kaffet pyntade Erika min julgran till påskgran.
Sedan avnjöt vi kaffe i solen, med gullegula utsikten.
Titta, kolla, se vad mysigt vi har det!
Åh, titta, hon ligger ner! Och jag smyger sakta och försiktigt för att föreviga. Gömmer mig bakom allt köksbordsstök. Men det slutar ju alltid med att Melva tror att jag i slow motion rör mig mot godis-
skåpet... Och enligt Melva så är ju all
rörelse en ständig rörelse mot det kära
godisskåpet, helt oavsett utgångspunkt,
tillvägagångssätt och rörelsemönster...
inklusive sådan i tydligt motsatt riktning.
Och, åh, så mysigt vi har det under tiden och i väntan på och under färden ♥
Första frisyren, gamla böckerna och nya favoritljudet
En lång dag med Johannes, som blev korthårig och fick en frisyr - grattis!
Vi åkte till Anderstorp, där frisören tog emot. Sedan åkte Emelie hem med en hårtest som minne och en nyklippt pojk. Fast först blev det fuskmiddag (köpt och lätt lunchliknande) hemma hos mig, en promenad runt sjön och kvällsmat hemma på gården.
När frisyren var färdig (utan minsta skrik och bara en aning gnäll) satt Johannes glad i gula fåtöljen och väntade på att mamma skulle bli färdigklippt och vips, bara så där liksom, var vi på väg mot Gnosjö igen...
Det är lätt att vänta när man är glad och det är roligt att åka bil när man inte har tråkigt.
Vi stannade till och köpte med oss lite gott hem.
Men Johannes fick nöja sig med majs och kalopps.
Efter mat och soffvila, lite påtår och bakelser
och lek med bilar (och kattleksaker) hade vi ork
nog för en liten långpromenad. Fast jag blandade,
nu med facit i hand, (tack för det, Erika!) ihop två
olika promenadtillfällen vilket resulterade i en
långt mycket längre långpromenad än
planerat... nåja, vi kom ju hem igen!
Ganska pigga, hurtiga, glada. Alltså ännu lyckligt ovetande om att promenaden skulle bli rekordlång.
Efter vår promenad satt det gott med lite kvällsmat hos mamma och pappa. Och Johannes tyckte att IKEA-katalogen smakade bäst av allt i blädderväg!
Själv mindes jag tillbaka långt glömda favoriter, när mamma plockade fram några gamla barnböcker.
Så tackade vi för oss och vinkade adjö för denna gång.
Våffelbakelse
Mammanoni och jag tog en välbehövlig paus på Linnéas konditori,
mellan rustaköp och secondhandfynd...
Det hängde påskkärringar i taket,
våffelbakelserna var goda och sedan
orkade vi till både Lidl och second hand och
kom hem med precis så mycket som vi klarade
av att bära hem. Fast en av oss fick gå två gånger...
Mamma filmar gospelkonsert
Här kommer en tjuvkik för dig som inte var med! För att vara första konserten och det efter att ha träffats och tränat endast två månader så är det faktiskt inte så illa. Det som däremot är illa, eller åtminstone lite tråkigt, är att en av sångarna inte kände igen sin stämma. Hela kören ställde sig på estraden, grupperade sig om tre eller fyra och för att testa mickarna i dessa små gospelkör-öar sjöng varje stämma en snutt. En alt till en annan alt:
"Vad är det för stämma ni sjunger?"
"Altstämman"
"Va?! Jag har aldrig hört den... vad har jag sjungt för nån stämma hela tiden?!"
Så här, ja vem vet, kommer kanske både fyra och åtta stämmor... hör och häpna och varsågod! :
Jag gav mamma en snabbkurs i mobiltelefonfilmning. När jag fick tillbaka telefonen hade hon klickat in på facebook, ett antivirusprogram och lite annat smått och gott - men också lyckats filma ett och annat! Allt i något tillval som kallas "sport". Jaha, det var alltså därför, insåg jag till sist, som det så där ovanligt suddigt. Nåja, vi hörs ju i alla fall. Och om nån nu faktiskt inte vill synas - så gör han/hon ju faktiskt knappast alls det! Tack mamma!
Bön bakom påskliljor
I går var det andra gången vi träffades, för bön och samtal
och gott kvällsfika tillsammans. Visst är det en del skilda
åsikter ibland och vi har lite olika upplevelser, men det är
ju faktiskt mest berikande - bara man väljer se det så!
Att be tillsammans är i alla fall alltid lika gott, inte minst att få be för varandra.
Och be den Fader Vår tillsammans och verkligen stanna till inför orden och Ordet.
De första riktiga vårdagarna
Det är då man tar ut stolsdynorna från köket, för att man ännu inte hunnit ta fram alla utemöbler med tillhörnade dynor. Och så tar man det kanske lite mer krångliga, men absout härligare, alternativet att äta middagen ute med sol ögonen och vind i håret. Och citronfjärilar som utsikt!
Söndagsmiddag
Framåt kvällen planterade jag så till sist de första vårblommorna, mellan kaffesippar och med gott sällskap av Erika.
Min födelsedagsblomma - tack Erika ♥
Det nyplanterade och den
jordiga handen som gjorde jobbet
Nu blir det utefika så fort det bara gå. I dag gick det ju också (fast det krävdes en och annan filt och det var så kallt att jag gissde på nordanvind och fick ändra min kompasskatt så att pilen påpekade som min gissning var. Så får den stå till dess någon väderstreckskunnig kommer på utefika... Välkommen och tack, gärna snart).
