Men ingen hette något på "f". Däremot hade alla "isa" i sina namn. Alla utom jag. Men klänning/kjol hade vi alla. Ändå gick det så fint så att dansa Zelmerlöfs bredbensdans (-09) och Darins djuphukningsdans (-10). Till och med några av Loreens svävarmoves satte vi lite spontant där i hallen på slutet. Tro mig, förfesterna kommer bara att bli bättre, längre och mer dansanta med åren! :) Och maten kommer vi alltså ständigt att få halvt slänga i oss. Se, man kan inte få allt...

Första festen mellan de vita väggarna
blev melodifestivalfinalfesten i lördags.
Till sist kanske inte fullt så festligt som önskat.
Vi tokröstade på Danny. Ja, mycket värre än förra
året (och då ogillar jag Saade och gillar Loreen). De
som inte av fri vilja tokröstade, tvingades att rösta.
I alla fall en gång på Danny. Eller två. Men att det
blev som det blev, visste man ju innan det blev
så. Och det blev bra. Precis som man visste.
Vad vi inte riktigt visste, innan vi satt där
med telefonerna, var att vi hejade
och hoppades så på Danny.
Jasså, så mycket?!

Här sitter vi och njuter av en Danny-repris. Lite ledsna. Lite glada.