Ännu en utefika, hurra!

 
Och Melva hurrar med oss. När hon inte snurrar in sig bland kvistar och buskar alltså...
...fast då kan hon istället ha oturen att hamna i knät på nån pussglad galning, stackarn.
 
Om man frågar Melva är det nog inte alla gånger det är så härligt att vara gränslöst älskad. Ett par gränser skulle inte direkt skada. Så begränsade jag också mitt eftermiddagspussande till på tok för få..! Man gör så gott man kan och godare kan man inte göra.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Becki peppar och saltar

Från lillasysterblogg till lite större blogg...

RSS 2.0