Pingpongboll och pastasallad
Lycka är... En härlig eftermiddag på landet, med riktig sommarmat att äta ute i nästan sommarväder. Precis som i går alltså! :)
Mammas nya loppisfynd var, bland mycket annat mycket fint, dessa glas och den söta kannan.
Johan och jag for ut till Solgården för pingis. Men först blev det pastasallad och sen gjorde jag en riktigt sommarsmakade fejktårta som jag serverade på mammas loppisfyndande stora fat. Stort och lite tungt, så Johan fick äran att bära. Fast han gjorde ett försök till tårtsmitning...
Tur att han ändrade sig, så att tårttokiga mamma inte blev ledsen!
Mätta och belåtna förflyttade vi oss så äntligen till garaget och pingisbordet. Och sedan flög det bollar lite hit och dit. Snyggaste på/kring bordet stod så klart pappa och Johan för. Själv fick jag till några snygga på helt andra ställen istället... Ibland får man faktiskt vara nöjd med att bollen alls går över (via taket, golvet, nätet eller gräsklipparens däck) och ibland får man glädjas över hur snyggt den liksom leker sig fram i rummet, bland lås, lådor, åkdon, skymslen och vrår.
Johan in action. Och just den här gången (andra eller tredje försöket?)
lyckades han faktiskt pricka pingisbordet och spelet kunde fortsätta...
När solen började gå och gömma sig började det bli kallt och vi gick in för att värma oss med hjälp av te, kakelugn och inte minst kattgos. Jo jo, Johan börjar mjukna... Bra jobbat Loui! ;)
Sen blev det tack och god natt och hemfärd. Och där väntade några flickor i upptänt trapphus... Som en alldeles egen välkomstkommitté ju! ;)
Dåliga kort varje giv, hela tiden. Men så, helt plötsligt, kåk för båda två..!
Kommentarer
Lovisa
Låter som en underbar dag! :)
Trackback
