Johan öppnar fönstret ut mot världen. Och kanske försvinner han ditut och stannar kvar. Kanske var detta hans sista gång som korrläsare för Utsikt. Å andra sidan lockar kanske fikat och pratet och skratten honom tillbaka igen, åtminstone på ett sällsynt besök...

 

Jag knäppte några snabba på Ung Tons sköna små sångare och pinnade lika snabbt över till gamla ungkarlshotellet (som mamma kallar det). Där satt redan Matts och Thomas och Arne och jobbade med att få klart nya Utsikt för tryck...