Efter toppenglassen strosade vi hemåt och efter goda avskedskramar startade jag gubbabilen och for iväg mot Gnosjö. Min gubbabil må se skruttig ut, men han startar alltid och tar mig alltid dit jag ska. Det är mest jag som tokar till det så att jag inte alltid kommer fram när jag ska. Precis som på vägen dit snurrade jag runt i rondeller så att man kunde tro det var en hobby och favoritsysselsättning. Icke! Vissa stunder misströstade jag på riktigt, surfade fram någong karta, fattade ingenting och snurrade vidare "men... körde jag just här alldeles nyss?!" Jo, det hade jag väl och något ställe körde jag förbi inte mindre än tre gånger. Kanske att det var fyra.

 

 

 

Här kommer fjärilarna (missa inte dem mamma) och allt annat härligt. Som en snabbfilm full av minnen...