Första december och första advent

 

 

 

 

 

Strålande sol och ingen snö -

inte mig emot!

 

 

Det känns liksom inte alls som

december och första advent

tyckte jag bara dök upp och

kastade sig över mig. Nåja,

det har jag ju faktiskt inte

heller så mycket emot.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Efter fin stund i fullsatta kyrkan åkte jag ut till gården för att utfodra katter och höns. Och beundra allt nytt. Här, ett smakprov:

 

Öjjan trampade otåligt nya köksgolvet i väntan på maten

 

 

och upp och ner för nya trappstegen

 

 

Men upp sängen och trampa bland kuddarna fick han inte (i dag)

 

 

 

Nya mjukgröna toaletten

 

 

Där finns till exempel en bra spegel

med bra belysning (på gång).

Det du, Lovisa!

 

 

Efter hönskoll, kattgos och husesyn var huset (någorlunda) rent, djuren mätta och jag hungrig. Så jag åkte hem. Och gick och la mig och sov till en viss liten pysselsugen fröken hörde av sig...

 

Trappan ser jättefin ut! Och bra spegel med bra belysning var ju på tiden, toppen :)

Ja! Trappan är jättefin och spegeln stor och bra... snart känner vi väl inte igen vårt hem! Eller oss själva ;)

Du är fyndig, du. Märkte du min ordvits på familjebloggen? Oliver gör FRAMSTEG. Den tyckte jag var bra (fast jag kom på den först efter att jag skrivit den)!

Ja du, ibland får man till det utan att man riktigt märker det och inte sällan är man ju som allra roligast när man minst av allt tror (eller vill) det. Och somliga stunder tänker jag att pappa ordvitsare nog är extra stolt över oss ;)