Studsmattade ben
Efter min eftermiddag med Lilly, blev det kväll med Lovisa, Enzo och Cello.
Lite Enzo-klapp, men mest pek på håll. Cello för överlägset mest och mysigast gos!
Men tänk, även med utmattade ben efter allt studsande kom vi hela vägen runt och hem igen. Och sedan var jag lika trött som hungrig. Men Cello var den enda som nästan somnade...
Här sover han dock inte! När han gått runt nästan hela sjön fick han till sist bada. Och det firade han med att rulla sig barrig. Därför satt vi ute på värsta svenska vis och fajtades med knott och mygg. Men lagom till chokladfyllda bananen gav vi upp, gick in och min hall blev fullt av barr och kvistar.
Vi lindar in oss i filtar, äter och fryser och
myser och hundarna viftar och kliar och
blir läskade av allt gott till bords.
Ett mycket gott slut på en mycket god dag!
Kommentarer
Trackback
