Så här lagom till sista helgen i mars kommer nu en tillbakablick samma månads första helg. Vi slog nog rekord i "vädningar under vilsekörning", men Lovisa tjoade som om vi var på rätta vägar och nästan hemma vid varje lite halvseger. Segrar så som val av rätt fil eller överraskningen i att plötsligt se en skylt som bevisade att en helt-på-magkänsla-sväng var rätt. Ja, det var nästan att man var både totalt euforisk och lyckorusig över det faktum att hitta tillbaka till Sverige igen! Samt mycket tacksam över hur bra skyltat det ändå är här i vårt land.