Skogspromenad
Livet på en pinne. Eller en pinne i näsan..?
Pappa och jag tog en långpromenad eftermiddagen i dag. Det är inte precis, direkt
raka vägen. Nej, inte alls. Över fallna träd,
balansgång mellan pölar och plötsligt mitt i
allt var vi lite vilse, så det blev en sådan
där tråkig promenad då man bara vänder
och går samma väg tillbaka. Nåja, vi kom
faktiskt tillbaka och det är inte så bara det!
Som vanligt går pappa mestadels några steg bakom. Men det hör inte nödvändigvis till vanligheterna att han leker rotvältemonster.
Och som vanligt är det en extra stor glädje just efter vilsegång, hur liten och kort den än må vara, som man känner när man åter är hemma!
Vår gård har aldrig varit en kärare syn!
Pupp var faktiskt med ute på landet också.
Åkte bil, hoppade ur, försvann.
Under huset var hon nog de flesta av timmarna vi var där.
Men - lycka och tacksamhet - jag fick med henne hem igen!
Kommentarer
Trackback
