Hela tisdagen - Nu så!
Skam den som ger sig!
Kattabstinens behöver jag inte lida av heller!
Hela tisdagen
Den började med att jag tog mig till Järnboda, där Johannes bor.
Siri och Lisa tog emot
Inne väntade Johannes. Eller?
En av pappas favoritplatser
I går låg jag hela dagen och kvällen och natten mest så här,
mörbultad efter massage.
Så när pappa kom på besök i dag och ville till utegymmet fick han inte någon lång
promenad som uppvärmning och inte heller någon vidare träningskompis i mig direkt...
Men ibland är ensam stark, som min pappa.
Men snart får han kanske en träningskompis i Lovisa..?
Själv ser jag fram emot att snart orka en längre promenad. Kanske redan i morgon med Lilly, vem vet...
När vi kom hem satt det gott med lite mat, men först en liten stärkande kaffetår!
Höstens första Betel-fika!
Ute regnade det, men inne i Betel bjöd Barbro på supergott fikabröd och Ruben Larsson och hans gäng bjöd på sång, fiolspel och glada gitarrister, så vi höll oss både torra och glada!
Pappas barndomskamrat Ingvar (de möttes på Guldheden när de var sju och sex år gamla) är på besök och gjorde oss sällskap.
Stoppkloss
Ibland är det faktiskt nästan bara bra att ha en stoppkloss framför sig
Så att man inte blir för trött
Och måste sätta sig
Och sedan springa ikapp
Så att man blir så där trött igen
Så att man måste ta paus igen
Min pappa är ändå Hulken och det visade han inte minst på utegymmet!
Finlunch i sommarvarm höstsol
Det blev en härlig långlunch på Höganloft.
Det var så strålande vackert väder att vi satt ute.
Och innan vi tackade för oss plockade mamma med sig några älgar att ta hem till nycklar som är utan sällskap.
Valdag
Efter en tur runt sjön (vissa sprang, vissa försökte, vissa hade kunnat rusa på i rasande tempo) i vackert väder blev det i rask takt dusch och mat innan vallokal och Ingemar Olsson i kyrkan.
Ingemar sjöng, vi dansade med och ute i foajén såldes fina kort (inspiration till någon pysselsugen dag)
Därute bjöd familjen upp
till fot-foto-fest av något
slag. För att visa på mitt
färgfel..? Men mamma har
ju likadan. Å andra sidan
tryckte Lovisa till min fina
sko när jag ville sticka upp.
Å andra sidan fick mamma
visa sin..? Det mest är helt
enkelt å alla sidor väldigt
oklart. Mest av allt i en grå
nyans, så som min kofta.
(påhållbild lånad från Erika)
Mest en röd-grön-grå-blå röra. Som hela jag! Koftan dock ur bild och mina ögon är ju inte helt och hållet gröna... Å ena sidan, å andra sidan, å alla sidor lika olika.
Valveckan
Fönstertittare, hönsglasögon och såsigt värre!
Början av veckan bjöd på vackra kvällspromenader och mysiga mellisstunder med Erika.
Torsdagens stund avbröts av att mamma behövde vägbeskrivning. Men vi hade ju ändå bara några sista droppar kaffe kvar när det ringde.
Mamma och pappa besök och eftersom mamma inte kunde förstå och eftersom jag inte kunde förklara bättre mötte jag upp och visade vägen till Töllstorp.
De fick nöja sig med att kika in genom fönsterna,
men den lilla souvenirbutiken var öppen!
Ett par låtsaglasögon visade sig inte vara någon skämtartikel. Men även om det står att det inte gör ont, så måste ju livet (inte bara synen) vara en aning snävare när man inte får se mycket mer än sina egna fötter...
Fredagsmyset blev rådjurssadel (med massor av sås), slutvaldebatt med hundskall och barnbus, björnbärspaj (med massor av vaniljsås).
Johannes klappade partiledarna, bankade och störde när Lööf talade och gick mitt i Åkessons tal...
- men bara för att hämta sophinken. Bra där!
Sill på gång. Eller strömming.
Delade åsikter om det heter strömming eller sill, men alla
överens om att det var gott! Tack så mycket för i dag ♥
Favorit i repris - fredag med Johannes!
I dag blev det sjöpromenad med Emelie, Johannes och Svea. En badade, en var felvänd, en blev hungrig och en annan törstig. När vi kom hem satt det därför gott med mat för oss alla fyra. Och efter mat och lek och kaffe och allt prat som aldrig hinner till punkt... blev det adjö för denna gång. Tack för i dag ♥
Du tycker att jag sitter konstigt..? Närå, jag flyyyger ju bara!
Dessutom håller jag ju fast mig i kudden ibland.
Uppför-backen-spring är hisnande kul tycker Johannes.
Torvladan
I går tog Lovisa med oss ut på överraskningsutflykt!
Och så kom vi fram!
Och så fotade vi!
Både torvladan, håliga träd och varandra.
Sedan åkte vi hem och visade bilderna för mamma och pappa som inte fick plats på fyrhjulingen.
Andra frisörbesöket
I dag var Emelie och Johannes på besök. Lite fika innan frisökbesöket. Och Svea fick vackert sitta ute i gräset och lufta sig, hålla koll på oss genom köksfönstret och sedan vänta fint i bilen medan både mor och son blev nyfriserade och fina.
Gäsp! Det är småtråkigt och väldigt tröttsamt att klippa sig. Man känner sig liksom lite blåst. Men man blir i slutändan väldigt nöjd och får fira med både kaniner och spela på läppen och riva hela taket!
Upp och stå, tack lilla kanin och puss på dig!
Medan Emelie fick håret klippt övade Johannes på att gå i trappan, upp och ner och upp och ner och leta löv och stenar. Men mest gullade vi med kaninerna, tittade på bilarna som åkte förbi och gick omkring och frestades av roliga flaskor, färger, eluttag, persiennsnören och annat kul...
Tack för i dag!
Johannes ettårsdag - tårtan!
Här står jag med Siri innanför tröjan.
Det är ju så man gosar godast tycker
jag. Frågar man katten i fråga var hon
nog aningen för förvånad för att svara.
Frågar man min katt svarar hon som
hon brukar och suckar bara åt mig.
Något annat som är vansinnigt
gott är ju tårta! Och här har du
Johannes födelsedagstårta.
Det allra första sockersöta som
han fått smaka. Och det gick
hem. Jodå, han är nog allt en
liten åkerströmare ändå ;)
Va, varför får du leka med tändstickor för?! Nä, nu fattar jag ingenting. Vad orättvist.
Men istället slutade orättvisan att sötsaker bara är för vuxna och Johannes fick smaka sin första tårtbit!
När nästan alla gått kom mamma, pappa och Lovisa. Trötta efter långa resan från Grebbestad. Men Johannes, som borde vara ännu tröttare (efter tre försök och lika många vägran till sömn) var vaken och kunde ta emot några fler presenter.
Passande nog var en present en näpen natt-nalle, med kudde och nattmössa och allt. En annan var en mössa till Johannes.
Nästan.
För lite lite finns kvar. Min present.
Men den som väntar...
Grattis, lille vän ♥
Johannes ettårsdag - kalashattar och presenter
Har man ingen sandlåda att gräva i, kan man inte göra sandkakor, finns inget vatten för hinken...
Äsch. Kalashattar!
Efter maten blev det paketöppning och om Johannes själv fick välja kom de färgglada paketen först i kön.
Att få en present är jättekul!
Ända till man ser nästa paket...
Jaha, vad är nu detta... 
Åh, just vad jag alltid önskat mig! 
Nä, är det sant, är den verkligen till mig?! 
Men även om alla presenter var till honom, så delade han med sig åt alla leksugna...
Johannes ettårsdag - välkommen, varsågod och ät!
Jag tog mitt kort och åkte till Järnboda.
Välkommen hit, till mitt kalas!
Johannes tog emot, männen höll koll på grillen och barnen lekte och i garaget var det dukat för fest.
Johannes fick hålla till godo med makaroner, men fick å andra sidan hedersplatsen.
Störst av allt är kärleken
En söndag, kvällstid, är mycket slutsålt i affärerna. Jag fick åka till många för att hitta rätt rosor i rätt färg, kvalitet och kvantitet.
Men till slut så! Det tog sin lilla stund, men till sist var jag på väg hem till gården, till mamma och pappa.
Grattis på bröllopsdagen!
Här står de vid skylten
som gjordes inför bröllopet,
17 augusti för 40 år sedan.
Söndagsmiddag och glasstårta. Och måndagslunch på Hestra Wärdshus, där bröllopsmiddagen hölls 17 augusti 1974.
Jag vet inte, men kanske är beskrivningen av eterneller vackrare än själva dikten. Jag vet inte. Men jag lutar åt det. Läs du också och se sen vart du lutar...
Eterneller
är torkade växter,
som insamlats under blomningstiden
och sen kan användas som dekorativa
"evighetsblommor".
Traditionellt skall torkningen
ske i buketter, som hängs i
stjälkarna med blommorna nedåt.
Det är bara sådana arter som
någorlunda behåller färgen
efter torkningen som duger
som eterneller.
Vi får väl se...
Lördag eftermiddag i Järnboda.
Johannes första födelsedagskalas.
Om det blev några bilder? Klart att det blev!
"Men det är min födelsedag och det är jag som bestämmer!
It´s my party och jag ler inte på beställning om du trodde det!"
Känns någon sten bekant, pappa?
Var det från denna han ramlade?
Var det här som han satt och kanade ner?
Var det här uppifrån han trillade ner och bet hål i tungan?
Ja men här var det kanske?
Eller, ve och fasa, var det här som hemskheten inträffade?
Halvfika
Tisdagen började vi med utefrukost igen. Tidigare än andra dagarna, men ändå sent nog för att behöva skynda på för att hinna allt vi ville... Lovisa var på jakt efter allt från mascara till shorts och kom hem med nästan allt på sin lista. Och lite till.
Vi åkte till Hedemyrs, som mamma rekommenderade typ två gånger per dag. Men det visade sig vara ett mycket bra tips! Fick med mig inte minst en hel del presenter och lite fina saker till hemmet.
Efter flera fina fynd tog vi fikapaus med
halv bulle, halv pärlsockrad boll och halvt knäckflarn.
Åh, så gott!
Det är bra när man kan dela
(och vill ha samma gottesaker att dela)
så att man får lite av många godsaker...
Perfekt ju!
Och så här ser det ut när Lovisa fikar när en geting är enveten gäst kring kakfatet - och munnen!
Med några påsar i bilen åkte vi mot stugan, men med ännu ett stopp i Näs. Denna gång gick vi på upptäcksfärd. Vilken sten föll pappa ner från? Hur ser farmors barndomshem ut i dag? Där har bott en konstnär, så det är en del statyer i trädgården - det gör det lite lättare att hitta rätt! Så här är det, två gråmålade byggnader. En pool i trädgården (ja, den finns fast den inte syns), staket runtom. Fint.
Sett från baksidan, bara några steg ner till havet. (Huset i mitten är inte på andra sidan staket.)
Här, ovan och neda, sett från framsidan. Och här anar man de båda byggnaderna. Och ännu en staty.
Mest mest kikade vi utåt havet. Och någa sekunder in i kameralinsen.
Lovisa ställde sig i uppförslut i sina skor med klack. Sisådär tyckte jag och ändrade något på den uppställningen.
Sedan blev det raka vägen till stugan för snabb packning... men det är klart man har tid för några fler klick innan man hastar i väg. Dessa söta tu lämnade vi kvar. Tack för alla fina dagar med er! ♥
Nu åker vi!
Nu är vi tillbaka efter shoppingrunda och
min första kaffekopp sedan i lördags.
Nu är det bara packningen kvar, men de
fina byxorna (eller hur?!) får åka på direkt.
De färglada byxorna kör mot Gnosjö via Göteborg. De korta jeansen stannar.
